Modernitetens uttryck och avtryck

Späckad festskrift med stor bredd

Modernitetens uttryck och avtryck
Modernitetens uttryck och avtryck. Litteratur­vetenskapliga studier tillägnade professor Claes Ahlund
Föreningen Granskaren Åbo, 2017

I samband med professor Claes Ahlunds 60-årsdag i slutet av 2017 utgavs en festskrift  för att hedra honom. Redaktörerna, som också skrivit förordet, heter Anna Möller-Sibelius och Freja Rudels, båda verksamma vid ämnet Litteraturvetenskap vid Åbo Akademi där Ahlund är professor sedan 2010. Ett visst fokus på nordisk litteratur runt sekelskiftet 1900 kan skönjas i Ahlunds forskning, men han har också undersökt till exempel krigslitteratur, spionroman, dekadenslitteratur och temat idyll. Bland hans böcker kan nämnas Medusas huvud (1994) och Diktare i krig (2007).

Bokens 24 artiklar är ordnade under nio tematiska rubriker och skribenter från Sverige, Finland, Norge och Tyskland har deltagit. I det första kapitlet, Natur och idyll, i förändring, skriver Sofi Qvarnström om skogen i svensk litteratur vid sekelskiftet 1900. Anna Möller-Sibelius diskuterar begreppet idyll i samband med två dikter av Jacob Frese och Frans Michael Franzén. Artikeln vill peka på hur begreppet idyll ges olika innebörd i olika diktning. Bo Pettersson analyserar temat fisk och gör en inventering i ett urval svensk litteratur. Temat har också ekologiska dimensioner och sätts i samband med idyllbegreppet. Henning Howlid Waerp gör i sin artikel en ekokritisk läsning av Knut Hamsuns roman Markens gröda. I kapitlet Män och dekadens analyserar Anders E. Johansson Sverigebilden i Ludvig Nordströms prosa utifrån vitalismens idéer om vikten av att uppnå en syntetisk förståelse av ett  litterärt verk – ett sätt att övervinna modernitetens konflikter. Torsten Pettersson lyfter fram författaren Mikael Lybeck. Denne är både en finlandssvensk litterär röst  under första världskriget samt en författare vars tematik anknyter till den svenska dekadensen. I kapitlet Kvinnor vid universitet kopplar Eva Heggestad till Claes Ahlunds doktors­avhandling Den skandinaviska universitetsromanen 1877-1890 (1990) och behandlar svenskt universitetsliv sett med en kvinnlig students ögon såsom det framställs i Gun-Britt Sundströms roman Student 64 (1964). Anna Williams lyfter fram en  äldre roman  som också talar om en kvinnas försök att finna sin plats vid universitetet, nämligen Ingeborg Björklunds Månen över Lund (1931). I avsnittet Konstens flyktlinjer skriver Kerstin Romberg om finländskt nationsblivande och kulturell medvetenhet och om vänskapen mellan Jean Sibelius och Axel Carpelan såsom dessa frågor behandlas i Bo Carpelans roman Axel. Judith Meurer-Bongardt diskuterar  temat ”väggen” respektive ”att gå in i väggen ” i ett urval texter på svenska och tyska. Väggen ses som en symbol för konstens utopiska potential. Olga Engfelt skriver om musik och musikalitet som tema och kompositionsprincip i Oscar Parlands författarskap, medan Maria Renman diskuterar expressionism och örnungens symbolik i den åländske författaren Joel Petterssons prosatexter.

I Samtidens puls analyserar Kristina Malmio Ralf Andtbackas diktsamling Wunderkammer. Medeltidens relikskrin, 1500-talets kuriosakabinett, och den moderne charterturistens souvenirer ställs i relation till en senkapitalistisk verklighet där förhållandet jag-du ofta blir en fråga om ägande och konsumtion. Freja Rudels skriver om rörelse och dynamiskt identitetsblivande i Hannele Mikaela Taivassalos roman In Transit. Här är identitet inte vad vi är utan vad vi vill bli. Mia Österlund tar fram lekens roll i barnboken och analyserar modalitet och makt i samtidens svenskspråkiga bilderbok. I Litteratur och vetande skriver Johan Svedjedal om Uppsala­forskaren Victor Svanbergs karriär inom litteraturvetenskapen från 1930-talet och framåt och diskuterar hans insatser för litteratursociologin. Linn Areskoug behandlar fiktionens viktiga roll i skol­undervisningen och pekar på hur den litterära texten genom sin form, men också därför att den skapar känsla och relationell upplevelse,  är central i pedagogiska sammanhang. Liisa Steinbys artikel ger en historik över litteraturforskningens växlande fokus under olika tider. En utveckling där  idéhistorisk forskning, strukturalism, dekonstruktion, samhällelig/kontextuell inriktning, forskarcentrering har avlöst varandra spåras och en situation i nuet där en kombination av författar-och idécentrering kanske blir det logiska och önskvärda skisseras också. Kapitlet Populärkulturella exkurser innehåller en artikel där Peter Degerman kopplar samman Beatles, McLuhans medieteorier och Kittlers vidareutveckling av detta inom litteraturvetenskapen med dagens mediesituation. Idag blir det viktigare att känna igen mönstren än själva meddelandet för att rätt kunna avkoda mediebruset. Pia Maria Ahlbäck skriver om en klassiker från svensk televisions 1960-tal, Leif Krantz och Folke Mellvigs ungdomsthriller Kullamannen. Här blandas ungdomsbok, kalla krigstematik, rumslighet (svensk idyll kontra södra Sveriges närhet till kontinenten och stora världen) och nordisk noir. I avsnittet I krigets skugga skriver Anna Nordlund om Selma Lagerlöf och lyfter bland annat fram Selma Lagerlöfs  inte tidigare så kända politiska engagemang för de vitas sak i Finlands inbördeskrig. Mattias Pirholt diskuterar såväl trauma och sår som återkomst som teman i Kjell West­ös roman Drakarna över Helsingfors. I Familjära scenerier behandlar Katja Sandqvists artikel ett far-dotterförhållande, nämligen August Strindberg och dottern Karin Smirnoff. I Smirnoffs debutpjäs Makter finns lik­heter med infernotemat i faderns skrivande. Clas Zilliacus för fram Josef Julius Wecksell  (1838–1907) och dennes diktning om Åbo. Staden är både en topografi i dikterna, men också ett föremål för satir där till exempel Åbos status som före detta huvudstad, dess förlust av universitetet och dess småborgerlighet är vanliga teman.

Festskriften, som är en mycket innehållsrik och läsvärd bok, har ett omslag som pryds med en bild av en skylt från Åbo Jernmanufaktur, den verksamhet som förut var inrymd där Åbo Akademi nu har sina lokaler på Fabriksgatan. Litteraturen blir en naturlig kontinuitet av vardags- och arbetsliv, om man så vill. Boken kan fungera som en inkörsport till en mängd olika aktuella aspekter på ämnet litteraturvetenskap, både något äldre och samtida litteratur.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *