Articles by Emma Strömberg

You are currently browsing Emma Strömberg’s articles.

Nästa nummer av Horisont kommer att ha tema Möten. Har du en idé till en essä, intervju, reportage, recension, novell, dikt eller något annat? Välkommen att höra av dig till anna[at]horisont.fi. Deadline är 7.8.2017.

Illustratören Jenny Wiik och Jolin Slotte på utgivnings­festen för den lättlästa Maresi. Jo­lin Slotte har gjort en bearbetning av fantasy-romanen Maresi. Bild: Sofia Jernström.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lättlästa bearbetningar ger de svaga läsarna möjlighet att ta del av samma böcker som andra.

Maria Turtschaninoffs Maresi har charmat både läsare och kritiker sedan romanen kom ut 2014. Översättningar till otaliga språk och planer för en filmatisering vittnar om att berättelsen om flickor som söker skydd i en feministisk fristad berör och uppskattas.

Men Maresi är ingen enkel bok. Persongalleriet är stort, och trots att boken i huvudsak berättar om flickan Maresis tid i Röda klostret flyttas läsaren också i tid och rum. Dessutom ska läsaren ta in och acceptera beskrivningen av Maresis värld, för det här är fantastik där gudarna lever, djuren talar och magin finns i vardagen.

Många svaga läsare har säkert gett upp på vägen. Men nu har också de en möjlighet att ta del av den här underbara berättelsen, för i höstas gav Lärum-förlaget ut Maresi i lättläst bearbetning, som en återberättad roman. Att den är återberättad betyder att Jolin Slotte har skrivit om Turtschaninoffs text på ett enklare sätt.

– Att kunna förmedla den här berättelsen till också svaga läsare känns extra värdefullt eftersom boken har hyllats av både kritiker och läsare. Men samtidigt gör det utmaningen ännu större, säger Slotte.

Hon är författare till flera egna böcker, men ingen av dem är lättläst. Att hon tagit emot uppdraget att återberätta andra författares verk handlar delvis om att hon känner till behovet som finns för de här böckerna. – Jag har jobbat som modersmålslärare och vet att det behövs lättlästa ungdomsromaner som tar upp svåra frågor.

 

Just nu slipar Jolin Slotte på de sista formuleringarna i Lärum-förlagets nästa bearbetning, nämligen Tove Janssons Farlig midsommar, som kommer ut i lättläst bearbetning lagom till midsommaren 2017.

Det finns förstås sedan tidigare många sätt att närma sig muminvärlden också för den som inte klarar av att läsa romanerna; bilderböckerna, serierna, teve­serien, ljudböcker.

– Jämfört med bilderböckerna ger de längre berättelserna mer utrymme för läsarens fantasi. Lättlästa Farlig midsommar kommer att erbjuda en ingång för dem som vill läsa själv, men upplever att originalet är för svårt. Här finns också Tove Janssons säregna humor, som jag har strävat efter att lägga extra vikt vid att förmedla i den lättlästa texten, säger Jolin Slotte.

Hon vill påminna om att Farlig midsommar inte är bara en muminbok, precis som Maresi inte är bara en fantasybok. Där Turtschaninoff skriver om förtryck, misogyni och feminism handlar Farlig midsommar faktiskt om en familj på flykt.

– Boken handlar om hur man tar sig igenom en katastrof, hur man anpassar sig då ens värld förändras. Det är en vacker berättelse om att finna styrka i sin familj, men samtidigt välkomna nya individer och lära sig av varandra. Vem som till slut hjälper vem är inte lätt att säga – ens på lättläst.

 

Lärum-förlaget har gett ut finlandssvenska återberättade romaner sedan 2014.

Tanken med böckerna är att ge de svaga läsarna möjlighet att ta del av samma böcker som andra. De som skriver bearbetningar jämför ofta arbetet med filmatiseringar av böcker; man kan inte få med allt, och resultatet blir bättre om man inte ens försöker.

– Det gäller att bestämma sig. Att våga ta bort karaktärer som inte är väldigt viktiga, säger författaren Cecilia Davidsson, som har återberättad bland annat Wilhelm Mobergs böcker för svenska LL-förlaget.

 

Men att bara ta bort och förkorta blir inte en bra bearbetning.

– Det får inte bli ett kallt referat. Om det finns en tydlig stil över boken måste man se till att den finns kvar i den lättlästa bearbetningen, säger Davidsson.

Precis som filmer är LL-bearbetningarna helt nya, egna verk. Och den ursprungliga boken finns kvar att läsa, för alla som kan läsa den. En bearbetning kan ge en dyslektiker en möjlighet hen annars inte skulle ha att delta i diskussioner i kafferummet om den där deckaren »alla« har läst.

En modersmålslärare kan ge till uppgift åt hela klassen att läsa en roman – elever med lässvårigheter kan läsa den lättlästa versionen.

Med en grupp nyanlända som läser svenska, och samtidigt gärna vill lära sig mer om Finlands historia, kan läraren använda Kjell Westös Där vi en gång gått i undervisningen eller som bredvidläsning – först den lättlästa och senare originalet.

 

I Sverige kommer det ut tio eller fler lättlästa bearbetningar per år. I Finland är det inte lika vanligt. På finlandssvenskt håll är det hittills bara Lärum-förlaget som har gett ut lättlästa bearbetningar.

Det finns många olika slags böcker bland de titlar som återberättas, men man kan sammanfatta titlarna som klassiker och nya populära böcker. Den lättlästa Jag är Zlatan är en storsäljare, Jan Guillous Ondskan en annan.

Ifjol gav LL-förlaget äntligen ut Vilhelm Mobergs Utvandrarna och Invandrarna. Äntligen, för att de här titlarna i åratal har frågats efter av läsare och lärare, som vill använda dem i sin undervisning.

– Lite nervöst var det ju att ta itu med en av våra mest älskade klassiker. Men som återberättare får jag inte ha för stor respekt för texten, säger Cecilia Davidsson.

Eftersom Moberg dog 1973 är det till hans barn och barnbarn som LL-förlagets redaktörer riktat sina förklaringar. Och det tog som sagt flera år, men till slut gav förlaget tillstånd.

Lärum-förlagets Tove Jansson-projekt har haft samma premisser, och det slutliga beslutet att Farlig midsommar får återberättas togs av brorsdottern Sophia Jansson.

– Jag tror den här versionen av boken kommer att vara bra för många, inte bara för personer med lässvårigheter utan också barn som ännu inte kan läsa så väl, säger hon.

 

Finlandssvenska återberättade romaner:

  • Tove Jansson: Farlig midsommar, 2017 (återberättad av Jolin Slotte)
  • Maria Turtschaninoff: Maresi, 2016 (återberättad av Jolin Slotte)
  • Birgitta Boucht: Tusenblad, 2014 (återberättad av Jolin Slotte)
  • Kjell Westö: Där vi en gång gått, 2014 (återberättad av Peter Sandström)
  • Robert Åsbacka: Orgelbyggaren, 2014 (återberättad av Bosse Hellsten)

Solveig Arle

Texten publicerades i Horisont 2/2017

Bästa läsare!

Finland firar i år sitt hundraårsjubileum som nation. Att ha ett eget land är idag ingen självklarhet. Nära förknippade begrepp är alla de som anknyter till hem och rötter.

I det här numret av Horisont får du läsa om två finlandssvenskar som flyttat till sina grannländer i väst, respektive öst, för att där hitta en ny identitet. Skapa sig ett liv helt enkelt. Förflyttningar i tillvaron är förknippade med många känslor som i förlängningen kan skapa ny litteratur.

Författaren Hannah Lutz som är aktuell med boken Vildsvin bor i kollektiv i Danmark och Sverige. Journalisten Anders Mård är aktuell med reportageboken Vägen heter Ryssland, och valde i tiderna att flytta till Sankt Petersburg. Där känner han sig inte längre välkommen. Klimatet hårdnar. Och frågan om var hans hem nu finns och skall finnas i framtiden är aktuell.

Det blev två intressanta samtal som öppnade upp helt nya och vidgade aspekter på begreppet »land«. Ett land och en hemvist kan vara så mycket mera än det som kartboken inramar med röda landsgränser. Kanske en skog, ett språk eller en bortglömd dialekt. Det var befriande samtal som väckte frågor kring min egen hemvist i tillvaron. Var och när är jag som mest hemma?

I det här numret bjuder vi även på en novell som anknyter till temat rötter och naturnära rotförankrade dikter av Gurli Lindén.

I essän Under Hafiz paraply ger Eva-Stina Byggmästar oss en inblick i den persiska litteraturen. Vi bjuder även på andra författarintervjuer och slår ett slag för lättläst litteratur. Ingen skall behöva exkluderas. Litteratur är som syre. En mänsklig rättighet.

Trevlig läsning!

Camilla Lindberg

Bästa läsare!

Det var efter att ha läst om en stundande nyutgivning av James Joyces klassiker Porträtt av konstnären som ung som jag fick idén till temat för detta nummer av Horisont. I årets första nummer av en tidskrift om litteratur och kultur kändes det lämpligt återvända till några grundläggande frågeställningar om konstens och konstnärens roll. Jan Hoff undersöker detta i en essä om konstnärsrollen i oroliga tider med auktoritära strömningar, något som 2017 känns kusligt aktuellt. »Porträtt av konstnären« kan också betyda nya perspektiv på några av våra mest kända sådana, som essän om Verner von Heidenstam eller återupptäckande av bortglömda, som Tom Hedlunds porträtt av poeten Karin Ek. I två texter, en intervju med Henrika Ringbom och nekrologen över den nyligen bortgångne Nils-Börje Storbom behandlas översättningen som konstform och den norska författaren Linn Ullmann intervjuas om sin senaste bok som kretsar kring konstnärer och skapandets villkor och svårigheter. Dessutom bjuder årets första nummer av Horisont på poesi, skulpturer och som vanligt litteraturkritik.

Trevlig läsning!

Anna Remmets