Black island books

You are currently browsing articles tagged Black island books.

Spindelprojekt och isens tröga rörelse

Roger Melin: Fältbok för pilgrimer

Roger Melin
Vattnet ser det som inte finns men varit: fältbok för pilgrimer
Black Island Books

Vad tänker du på när du hör ordet pilgrimsvandring? Själv tänker jag på koncentrerat gående, den stora uppmärksamheten och den enhetliga riktningen: vandraren är på väg och just riktningen är bortom alla tvivel. Roger Melins diktsamling Vattnet ser det som inte finns men varit: fältbok för pilgrimer är en delvis annan sorts resa. Istället för det fokuserade är det ett skiftande landskap vi rör oss i här och kursen är inte alltid klar – även om ett av pilgrimsresans viktigaste element lyfts fram: att det är själva vandringen som är meningsfull, sökandet. Melin skriver fram ett slags resande som snarare än en metodisk uppmärksamhet tittar omkring sig åt många håll samtidigt. Den här något kringflackande uppmärksamheten verkar vara ett slags angreppssätt. ”Det glider undan mycket på en vandring,/ det att jag inte ser dig bära på något fysiskt/ är att gå dig till mötes./ Jag går för att inte fastna och lämna mig därhän,/än sedan då, utgångspunkten är helt annorlunda,/ och dold för dig själv, men vem tror det.” Och för att alludera till en annan dikt där detta formuleras på ett än mer positivt sätt: det är gott att ha flera riktningar. Read the rest of this entry »

Tags: , ,

En fånges väg till frihet

Erik Johan Stagnelius, Anders Olsson

Michael Economou
Erik Johans Minnen
Albert Bonniers förlag, 2013.

Vad är en suck, undrar Anders Olsson i sin våren 2013 utkomna bok om Stagnelius. När läsaren efter bästa förmåga söker besvara frågan, blir väl hans eller hennes besked ungefär detsamma som författarens eget: en suck är ett andetag som uttrycker en känsla. Den kan ibland tolka välbehag och en löftesrik längtan, men oftare präglas den av stämningar som vemod, saknad, sorg, besvikelse och resignation.

”För ingen svensk diktare har sucken betytt så mycket och haft en så central ställning som för Stagnelius”, menar Olsson. Jag är inte säker på att han har rätt. Det suckades flitigt också på många andra håll i 1700- och 1800-­talets svenska lyrik, exempelvis hos den både klagande och förtröstansfulle Johan Olof Wallin. För Esaias Tegnér utgjorde sucken det mänskliga språkets ursprung och grundinnehåll.
”En djup, oändlig suck” var människosläktets ”modersmål”, sa Tegnér i en vers om gustavianen Gyllenborg. Read the rest of this entry »

Tags: , , , , , ,