Horisont 2/2017: Förord

Bästa läsare!

Finland firar i år sitt hundraårsjubileum som nation. Att ha ett eget land är idag ingen självklarhet. Nära förknippade begrepp är alla de som anknyter till hem och rötter.

I det här numret av Horisont får du läsa om två finlandssvenskar som flyttat till sina grannländer i väst, respektive öst, för att där hitta en ny identitet. Skapa sig ett liv helt enkelt. Förflyttningar i tillvaron är förknippade med många känslor som i förlängningen kan skapa ny litteratur.

Författaren Hannah Lutz som är aktuell med boken Vildsvin bor i kollektiv i Danmark och Sverige. Journalisten Anders Mård är aktuell med reportageboken Vägen heter Ryssland, och valde i tiderna att flytta till Sankt Petersburg. Där känner han sig inte längre välkommen. Klimatet hårdnar. Och frågan om var hans hem nu finns och skall finnas i framtiden är aktuell.

Det blev två intressanta samtal som öppnade upp helt nya och vidgade aspekter på begreppet »land«. Ett land och en hemvist kan vara så mycket mera än det som kartboken inramar med röda landsgränser. Kanske en skog, ett språk eller en bortglömd dialekt. Det var befriande samtal som väckte frågor kring min egen hemvist i tillvaron. Var och när är jag som mest hemma?

I det här numret bjuder vi även på en novell som anknyter till temat rötter och naturnära rotförankrade dikter av Gurli Lindén.

I essän Under Hafiz paraply ger Eva-Stina Byggmästar oss en inblick i den persiska litteraturen. Vi bjuder även på andra författarintervjuer och slår ett slag för lättläst litteratur. Ingen skall behöva exkluderas. Litteratur är som syre. En mänsklig rättighet.

Trevlig läsning!

Camilla Lindberg

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *