Blogg

You are currently browsing the archive for the Blogg category.

Pärmbild Rafael Donner

Rafael Donner
Människan är ett
känsligt djur. En
självbiografisk essä
Förlaget, 2018

Rafael Donner är en ung, begåvad författare, son till en känd och omskriven far med samma efternamn. Han påpekar det själv. Det är inte något fel. Att vara det man är och ingenting annat ska man inte behöva be om ursäkt för. Men Rafael Donner gör det, han ursäktar sig för sin ungdom, oerfarenhet och för att han är okunnig om mycket. Det hade han inte behövt göra.

Författaren beskriver den här boken som att den är som ett inre torgmöte med skilda röster som tränger sig på. Det lät lovande. Han ville skriva ett försvar för känslornas språk och en appell för det mänskliga mot en alltmer avhumaniserad värld. Människan som ett känsligt djur är ett av bokens återkommande omkväden.

Essäerna handlar om tillstånd som svaghet, styrka, ensamhet, galenskap, skam och bitterhet. Det säger sig självt att man med en så stor mängd ämnen i en tämligen tunn bok inte kan tränga djupare in i ämnena och så blir det inte heller. Men med bokens undertitel En självbiografisk essä har Rafael Donner angett att han talar i egen sak. Donner skriver inträngande personligt, med blicken riktad in mot sig själv liksom utåt mot världen som han ser. Han äger modet att skriva om det ömtåligaste inom sig och det skamfyllda och då han helt hänsynslöst om sig kan skriva att han är en totalt onödig människa, utan att för den skull blinka till läsaren eller vilja kokettera, det är då som han talar allra mest till mig. När han gör sig själv till ämnet för det som han skriver, det är då som författaren inom honom uppenbaras. Läs resten av artikeln »

Etiketter: : ,

print STDOUT q
Just another Perl hacker,
unless $spring

Texten ovan kan för många verka som en helt slumpmässig rappakalja, men det är faktiskt mycket mer än så. Upphovsmannen till texten är Larry Wall, som även är känd som skaparen av kodspråket Perl. Innan Wall uppfann Perl studerade han lingvistik, och hans bakgrund märks i kodspråket; av alla programmeringsspråk är Perl kanske det som kommer närmast våra naturliga språk. I Perl kan man uttrycka samma sak på många olika sätt och det finns en flertydighet som gör att även om Perl är ett av världens mest använda kodspråk, är det också ett språk som många programmerare rynkar på näsan åt. Men denna dynamik i Perl tilltalar också en annan grupp av användare – nämligen författarna. De tre raderna du nyss läste är det första exemplet på en haiku skriven i Perl. Verket läses ut ”print standard out queue / Just another Perl hacker / unless dollar spring” och passar på så vis in på haikuns standardformat 5–7–5 stavelser. Dikten nämner även våren, ett klassiskt och viktigt grepp för haikuformatet. Läs resten av artikeln »

Etiketter: : ,

Horisont nummer 3 2018 omslagBästa läsare!

En av Tove Janssons många älskade berättelser är den om det osynliga barnet Ninni. Det var i alla fall en av mina favoriter som barn. Ninni blir osynlig av inte vara sedd, och inte respekterad. Synlig blir hon först av Muminmammans kärlek och, som Annalena Sund Aillet påpekar i en essä i detta nummer, sin egen vilja att stå upp för denna kärlek.

Inför arbetet med årets tredje nummer av Horisont funderade jag på vad som är osynligt, eller osynliggjort i vår kultur idag och efterlyste texter på temat. En anledning till att jag började tänka på det var nog Patricia Rodas foto­konst som jag såg i Umeå i våras. Dessa foton föreställde kvinnor som hukar sig för eller blir slagna till marken av osynliga händer. Kanske som en påminnelse om hur ovillig omgivningen ofta är att se våld i nära relationer.

Några av Rodas fotografier visas i detta nummer. Här finns också en intervju med författaren Koko Hubara, vars essäsamling om bland annat rasism och osynliggörande ges ut på svenska denna höst, en essä om det osynliga kodspråket, en introduktion till den i Sverige relativt okända sydstatsförfattaren Richard Wright, dikter av Cecilia Persson och Hanna-Linnea Rengfors och mycket mer.

Välkommen att utforska det osynliga tillsammans med Horisont!

Anna Remmets

Vill du medverka i Horisont 4/2018 med temat Vandringar?

Begreppet vandringar kan omfatta fysiska förflyttningar av individer och större folkgrupper, ett  återkommande tema inom litteraturen. Förutom folkvandringar som återigen är ett högaktuellt ämne, finns närbesläktade begrepp som berör den enskilda individen i vardagen. Att flanera och promenera. Också dessa aktiviteter synliggörs inom konsten.

En annan synonym är strövtåg. Det handlar om att strosa och flanera och nå oväntade och nya marker, både inre och yttre.

Det kan också handla om förflyttningar, förskjutningar och omplaceringar som är metafysiska, filosofiska och poetiska. Väcker det här tankar och associationer hos dig?

I nummer 4/2018 av Horisont undersöker vi begreppen och välkomnar noveller, dikter, essäer och andra texter som på något sätt förhåller sig till ämnet. Välkommen med bidrag och förslag så snabbt som möjligt, men senast den 14.10 till camilla(a)horisont.fi.

Try Poetry

Try Poetry är ett årligen återkommande tvärkonstnärligt poesiläger där man arbetar med det utvidgade textbegreppet. Syftet med lägret är att lyfta fram poesin som konstform och skapa en mötesplats mellan författare och verksamma inom andra konstformer, som teater-, dans-, musik-, foto-, film- och bildkonst. Workshopens ändamål är att man tillsammans skapar nya tvärkonstnärliga verk med poesin som utgångspunkt. I år går Try Poetry av stapeln 6-7.10 på Malakta i Malax.

 

Konstform: Fotografi
Ledare: Ellen Strömberg & Martin Karlsson
Deltagaravgifter:
– 15 euro för medlemmar i Svenska Österbottens litteraturförening rf (anslut dig via websenator.org)
– 30 euro för ungdomar (högst 25 år)
– 60 euro för övriga
Kost och logi ingår i avgiften.

Anmälningar senast 20.9.2018 till josefin(a)litteratur.fi eller Svenska Österbottens litteraturförening rf, Wolffskavägen 36 / F11, 65200 Vasa.

Arr.: Svenska Österbottens litteraturförening rf

Try Poetry stöds av Centret för konstfrämjande. Föreningen vill även tacka för verksamhetsbidrag av Svenska kulturfonden, Olof och Siri Granholms stiftelse för den svenskösterbottniska kulturen, Konstsamfundet, Aktiastiftelsen i Vasa och Eugène, Elisabeth och Birgit Nygréns stiftelse.

Också Svenska Österbottens litteratur­förening vill upp­märksamma Zacharias Topelius nu när 200 år förflutit sedan han föddes. Jubileer för­anleder ofta stora ord, men vi väljer i stället att dra en lans för de små genom att ordna en kreativ, lättsam och lekfull skrivtävling för föreningens medlemmar. Låt dig alltså inspireras av Topelius liv eller författarskap och skriv en sida eller två i valfri genre!

Första pris i tävlingen är ett presentkort på 100 euro till en österbottnisk bokhandel. Alla som sänder in bidrag deltar dessutom i utlottningen av några överraskningspriser. Förhoppningsvis kan vi ordna en litterär tillställning på hösten där tävlingsdeltagare ges möjlighet att framföra sina bidrag. Några bidrag kommer även att publiceras i Horisont.

Vem?

Tävlingen är öppen för alla medlemmar i Svenska Öster­bottens litteraturförening. (Du har väl kommit ihåg att betala årsavgiften?) Är du inte medlem men vill bli det, kontakta verksamhetsledaren Christian Lång: christian ( a )litteratur.fi

Vad?

Skriv en skönlitterär text i valfri genre som på något sätt anknyter till Topelius liv eller författarskap. Maximilängd: 1000 ord / 3 sidor (typstorlek 12 punkter, rad­avstånd 1,5). Ett bidrag per deltagare.

Hur?

Sänd in ditt bidrag som bifogad fil i ett mejl på adressen topelius@litteratur.fi. Uppge namn och adress i mejlet, men inte i dokumentet med tävlingsbidraget eftersom juryn (föreningens styrelse) vill läsa texterna anonymt. Du kan också lämna in din text per post på adressen Svenska Österbottens litteraturförening rf, Wolffskavägen 36 / F11, 65200 Vasa. Bifoga då namn och adress på ett separat papper.

Varför?

Du kan vinna ett presentkort på 100 euro till en svensk­österbottnisk bokhandel, eller ett utlottningspris!

När?

Fatta pennan och lämna in ditt tävlingsbidrag senast den 15 september. Information om prisutdelningen följer senare.

Frågor?

Mer info ger ordf. Anders Westerlund. Mejla anders ( a ) litteratur.fi om det är något du undrar!

Lyrik
Erik Bergqvist
Skuggas vikt
Albert Bonniers förlag, 2018

Skuggans vikt som en bild av världen i världens bakgrund. I skuggans mitt är den tät, koncentrerad. Umbra. Samtidigt är dess gränser upplösta mot världen. Skuggan är inte riktigt en bild av världen – utan av en gränslöshet. Filosofen Anaximandros, vars död inträffade för två och ett halvt tusen år sedan, formulerade att det vi i dag känner som strävan efter entropi, kanske stillhet, är en förhandling mellan motsatspar. Denne försokratiska och lyriska tänkare verkade i en tradition som troligen sökte efter en formel, ett svar, på frågan om alltings väsen och ursprung. Tanken går till nyligen avlidna Stephen Hawking vars teorier kan upplevas som mysticism för de som inte har dennes förutsättningar för tänkande. Läs resten av artikeln »

Etiketter: : ,

Lyrik
Ingela Strandberg
Att snara en fågel
Norstedts, 2018

Titeln på Ingela Strandbergs nya diktsamling, Att snara en fågel, är hämtad från den andra av de sviter som boken är uppbyggd av. Den inledande sviten, ”Kopparödlan”, är den stramast sammanhållna av de två, men båda sviterna har ett samlande tema: att förhålla sig till och förbereda sig för döden. ”När jag sitter på huk / framför kopparödlan / som ska lära mig att vara död”, som det heter i den första sviten; den andra sviten inleds ”I ögonblicket / mellan att vara och att inte vara”. Och det som handlar om döden handlar förstås också om livet. Läs resten av artikeln »

Etiketter: : ,

PROSA
Karin Erlandsson
Pojken
Schildts & Söderströms
2018

Med Pojken återvänder Karin Erlandsson till Nykarleby och de karaktärer vi lärde känna i deckardebuten Missdåd (2016). I Missdåd hade ett tragiskt mord skett och skakat om den lilla staden. Hur lever ett litet samhälle vidare efter en sådan fruktansvärd händelse? Och framför allt, hur mår en familj som mist sin mamma?

I Pojken väljer Erlandsson att skickligt gestalta hur människorna nära offret hanterar sorgen. Medan Missdåd klassas som en pusseldeckare, är uppföljaren Pojken en roman om sorg, ensamhet och självömkan. Men den handlar också om en hemlighet.

Det har gått ungefär ett halvår sedan Monika blev mördad. Det är vinter, kallt och mörkt. En snöstorm drar in över staden och slår ut telefonnät, snön blockerar vägar och all form av kommunikation. Året är 1992, så snöstormen isolerar långt mer än vad den skulle göra idag. Mitt i stormens öga råder ett annat slags kaos. En familj har förlorat en mamma. Kvar finns en lamslagen och deprimerad pappa och två tonårsbarn. Sonen Jonas har stängt av och omvandlat sorgen till ilska, medan dottern Kajsa förgäves försöker hålla fast vid det som är kvar av familjen, samtidigt som hon överges av sina vänner. Läs resten av artikeln »

Etiketter: : , ,

Elin Willows. Foto: Frank A. Unger

Vad har platsen för betydelse i den litterära gestaltningen? Hur påverkar den karaktärerna? Hur skriver man om en viss plats – fiktiv eller ej?

Platsen som tema är ett spännande ämne som öppnar upp för många diskussioner. En intressant vinkling är att begränsa platsen till två områden; den stora staden och den mindre staden, eller byn.

Två aktuella författare har valt att skildra livet på små orter. Ellen Strömberg debuterade i mars med romanen Jaga vatten. Hon skriver om ett småstadsliv förlagt i svenska Österbotten, i ett område kring Larsmo och Jakobstad. Elin Willows debuterade tidigare med Inlandet där hon skildrar en ung kvinnas liv på en ny, mycket liten ort, i norra Sverige.

I litteraturen har flytten från landet till staden fungerat som en arketyp för den moderna berättelsen. Staden och dess otaliga möjligheter utger ett löfte om förändring, ett hopp om ett nytt, kanske rentav bättre, liv. Staden symboliserar modernitet, ständig utveckling och förändring. Men bakom det hoppfulla löftet om frihet och utveckling lurar en paradox. Storstaden kan också förorsaka en känsla av alienation. Konstant utveckling till något nytt kan orsaka osäkerhet, förvirring och rotlöshet. Småstaden står som motvikt till den hetsiga storstaden. Där väntar lugnet, idyllen. Hur skildras livet på en mindre ort? Är en flytt till en småstad rentav en politisk handling? Läs resten av artikeln »

« Older entries