Horisont 1 2017 har temat “porträtt av konstnären”.

Med inspiration från stundande nyutgåva av James Joyces klassiker Porträtt av konstnären som ung kommer 2017 års första nummer av Horisont att sätta konstnärs- och författarrollen under lupp. Omhuldas fortfarande genimyten som under romantiken? Eller är författaren rentav död som filosofen Roland Barthes hävdade? Finns det nya vinklar på välkända författarskap som skulle kunna ändrade etablerade bilder av dessa? Eller författarskap och konstnärskap som av någon anledning förbisetts? Vem får kallas konstnär och vem får det inte?

Horisont välkomnar texter på dessa och andra besläktade teman, men självklart också uppslag och idéer om helt andra ämnen.

Välkommen att skicka in essäer, intervjuer, reportage, noveller, dikter eller bildkonst senast den 30 januari 2017 till anna (at) horisont fi!

horisontpa%cc%88rm-3-16För mig känns det speciellt att skriva dessa rader då detta är mitt första nummer som redaktör för en tidning som jag läst länge och skrivit i ofta. Som litteraturvetare och sedan som skribent har jag fått anledning att fundera mycket över centrum och periferi. Vilka får plats i centrum? Vilka får vara med? Vilka rör sig från periferi till centrum eller kanske från centrum till periferi, och varför? Det första numret med mig som redaktör fick därför detta tema. Här möter vi förlaget Dockhaveri som vill ifrågasätta den traditionella synen på författarskap och utgivning och släppa in röster som kanske tidigare befunnit sig i marginalen. Vi träffar Klara Wiksten som gör seriekonst av så kallat ”utanförskap” och psykisk ohälsa, den isländska författaren Einar Már Gudmundsson som också han skildrar öden i samhällets periferi och Andrea Lundgren och Martin Halldin som gör en litteraturpodcast där de undersöker det gränsöverskridande. Men vi rör oss också in mot det litterära centrum där Viktor Rydberg och jubilaren William Shakespeare finns.

Förutom detta bjuder det nya numret av Horisont på skönlitteratur bland annat i form av en novell av ovan nämnda Andrea Lundgren och poesi av Eva-Stina Byggmästar och poeten tillika konstnären som kallar sig Gatuduvan.

Trevlig höstläsning!

Anna Remmets

13418836_10154291851693139_967411469389462627_n (1)Bästa läsare!

I detta nummer har vi satt samman en somrig bukett av intervjuer. Vi träffar barnboksförfattaren Katarina Kieri, Thomas Wulff blickar tillbaka på 1970-talet, Tove Meyer berättar om storstadspoesi, och Berndt Berglund öppnar dörren till sitt skrivarrum. Vi får också veta mer om Giuseppe Tomasi di Lampedusa, mannen bakom bästsäljaren Il Gattopardo.

En bild kan som bekant säga mer än tusen ord. För bildberättandet i detta nummer står Österbottens Instagramkung Mårten Björkgren. Jag har nu även glädjen att hälsa Anna Remmets välkommen till Horisont! Anna tar över som Sverigeredaktör efter Peter Björkman, och håller i trådarna för nästa nummer.

En trevlig sommar till er alla!

Sofie Furu

 

I det här numret har jag glädjen att presentera ett samarbete med Sveriges unga akademi och gästredaktören Christer Nordlund, som till vardags arbetar som professor i Idéhistoria vid Umeå universitet. Nordlund har ställt samman texter som utgår från de föredrag som ledande musikforskare från olika discipliner höll under en kulturell salong hemma hos läkaren Nina Rehnqvist i Gamla stan, Stockholm, våren 2015.  En inspirerande och mycket oformell salong med föredrag, musikaliska inslag, diskussioner och matförtäring, troligen inte helt olik 1800-talets litterära salonger, hemma hos Malla Silfverstople  i Uppsala, med författare som Geijer, Atterbom, Almqvist och Thekla Knös.

Numrets bitema behandlar arvet från antiken. Poeten Eva-Stina Byggmästar skriver om hur antikens mytologi lever kvar genom tiderna oberoende av politiska och religiösa gränser. Och hon visar på att också det finländska nationaleposet Kalevala har mångtusenåriga mytologiska rötter.  Litteraturvetaren Torsten Rönnerstrand skriver om den evigt lika aktuella grekiska poeten Sapfo.

Jag slutar med Horisont nu efter dryga 15 år som redaktör i Sverige. Det har varit goda 15 år och även om de inte gett mig någon professorslön, har det uppvägts av fördelarna med att verka i en liten institution med stor frihet. Det har varit en tid av kunskapsglädje och många spännande utmaningar.  Jag hoppas att jag i någon mån lyckats i min redaktörsambition att belysa viktiga författare och teman på ett samtidigt initierat och hyfsat tillgängligt sätt – varken populistiskt eller alltför akademiskt. Och med hänsyn tagen till tvålandsperspektivets tvesyn när så varit påkallat.

Jag tackar mina kollegor genom åren, medredaktörerna: Maria Sandin, Oscar Rossi, Heidi von Wright och Sofie Furu samt formgivarna Ika Österblad, Mallu Laitala och Hilda Forss för ett gott samarbete genom åren, samt förstås Svenska Österbottens litteraturförenings verksamhetsledare Christian Lång, som varit med under alla mina 15 år och vars arbete tidskriften hela tiden lutat sig mot. Jag tackar också alla skribenter under åren som tillsammans byggt denna märkliga och förunderliga företeelse som heter Horisont. Till sist ett tack till tidskriftens läsare för vår viktiga och alltid lika vederkvickande dialog. Må Horisont fortsätta leva länge än!

Peter Björkman

 

horisont-4-2015-coverVintermörkret har sänkt sig. Resebyråerna frestar med sina resor till sol och värme, och på Horisont vill vi inte vara sämre! Vi ber er därför spänna fast säkerhetsbältet i fåtöljen och följa med på några litterära resor.

En går till värmen, närmare bestämt Azerbajdzjan, och eldtemplet i Ateshgah. En annan för oss till Paris­förstaden Saint-Leu-la-Fôret, där vi söker Nobelpristagaren Eyvind Johnson. Och så korsar vi Atlanten för att följa den legendariska illustratören Norman Rockwell. Väl hemma beundrar vi skulpturer i Katarina Sundkvist Zoharis ateljé i Uppsala.

Dessutom är kappsäcken välfylld med noveller, poesi och recensioner.

Trevlig resa!

Förord 3/2015

Horisont_3-15Skönlitteraturen i skolan är ett både stort och viktigt kapitel. Och den skönlitterära undervisningen kan ge bestående glädje, men också bestående men. Detta om skolan misslyckas med att ge eleven redskap att bli en kvalificerad läsare. Det handlar om tolv formerande år mellan sju och nitton, från grundskolan till gymnasiet. Det handlar om lektioner i svenska eller i modersmål som svenskundervisningen kallas i de svenskspråkiga skolorna i Finland.

 

Horisont har hört med några tongivande pedagoger i Sverige och Finland om hur det står till med undervisningen i skönlitteratur i skolorna idag, vilka problem och möjligheter som är för handen och vilka peda­gogiska metoder som används och som lärs ut på lärarhögskolorna. Vi får också historiska tillbakablickar. Alla är förstås  inte överens om allt vad gäller metoderna och pedagogiken. Klart är dock att skönlitteraturen fortsätter att vara en viktig, ja en central, del av skolarbetet.

 

I numret finns också ett tema om ungersk poesi där vi får möta en av det samtida Ungerns mest intressanta poeter Judit Ágnes Kiss och hennes tolkare till svenska, Ove Berglund. Vi får också läsa om Ungerns kanske allra mest folkkäre poet Attila József. Han växte upp i Budapests fattigaste arbetarkvarter under första världskriget. Han blev tidigt föräldralös och relegerades, efter att ha publicerat en provocerande dikt, från skolan där han studerade för att bli lärare. Efter sin död uppkallades Szegeds universitet efter honom – samma universitet han tidigare relegerats från.

 

Dagens värld är lika orolig som dåtidens. Jag kan tänka mig att någon av de syriska flyktingar som fastnat i de taggtrådsstängsel Ungern placerat ut på gränsen mot Serbien skriver poesi, och bra sådan också. Möjligt­vis skriver en ”illegal” flykting poesi i ett fängelse i Ungern just nu. Det är inte omöjligt att han eller hon kommer att räknas till Ungerns nationalskalder om 50 år och fängelset vara uppkallat efter skalden. Attila Józsefs öde visar att sådana saker kan hända.

 

Välkommen till ett nytt nummer av Horisont!

peter björkman

horisontpärm-2-15-v2 copy

Bästa läsare!

På höstens bokmässa i Göteborg kommer fokus att ligga på Ungern. Horisont tänkte tjuvstarta redan nu i sommar med att läsa Judit Ágnes Kiss, en ungersk poet med sinne för det underfundiga. Här figurerar hon i översättning av Ove Berglund.

Vi plockar fram en sann deckardrottning, då det visat sig att Wahlströms flick-hjältinna Kitty fyller 85 år. Värt att fira i bersån!

Einar Askestad står för en novell som kommer att förvåna dig mer ju mer du läser… Johanna Bruun står för illustrationen.

Och så får vi möta E. Mikael Norberg i ett samtal om den ångermanländske diktaren Birger Norman.

Dessutom har vi fyllt recensionsavdelningen till bristningsgränsen, och hoppas där finns tips för skön semesterläsning!

Trevlig sommar!

Sofie Furu

Det här Horisontnumret har författaren Sara Stridsberg som huvudtema. Den som läst Stridsbergs böcker vet att hon inte är en författare som går några genvägar för att hitta fram till den punkt där hon gör sina karaktärer som mest rättvisa. Hennes författarskap hör också till de mest betydelsefulla och egensinniga i den samtida svenskspråkiga litteraturen.

I numret får vi en analys av hennes stora genombrottsroman Drömfakulteten signerad litteraturvetaren Satu Laukkanen – vad är det Stridsberg gör i romanen egentligen? Det är inte helt lätt att reda ut men Laukkanen närmar sig gåtans lösning med hjälp av begrepp lånade av den franske litteraturteoretikern Gerard Genette. Anna Remmets tar sig an Stridsbergs senaste roman Beckomberga – ode till min familj. Hon sätter in boken i ett sammanhang gen­om att jäm­föra med annan litteratur som behandlar mentalsjukhus.  Peter Nyberg skriver en essä om Stridsbergs författarskap i sin helhet med utgångspunkt i begreppsparet friskhet – sjukdom. En intervju med Sara Stridsberg från januari 2015 samt en kortare biografisk presentation av författaren finns också med.

Om vi lämnar numrets huvudtema hittar vi en intervju med den fin­lands­svenska författaren Birgitta Boucht, vars självbiografi Förklädd och naken. Självporträtt. Själsfränder. Skrift (2014) gett henne det prestigefyllda Karl Emil Tollander-priset.  Här återfinns också nyskrivna texter: poesi från Michael Economou, prosadikt från Cecilia Persson och kortprosa från Peo Rask.  Dessutom finns här en avdelning med konst: målningar från Linda M. Richardson samt en essä om konstnärerna Tracey Emin och Nan Goldin. Sist men inte minst inleder skribenten och seriekonnässören Jan Hoff en återkommande seriebevakning i Horisont, under rubriken ”När tuschet torkat”.

Varmt välkomna!


horisontparm_42014Bästa läsare!

En höst går förvånansvärt snabbt, så ock denna. Har ni hunnit med? Inte jag. Bokkassarna från mässor i Göteborg och Helsingfors står orörda men nu är det dags! Julmys och mörka kvällar är som gjorda för läsning.

Från hori sont har vi satt ihop ett nummer med smått och gott och blandat. Följ med till António Lobo Antunes’ Lissabon, hälsa på Erla Husgafvel i Småland, dyk in i det amerikanska fenomenet nature writing.  Ta in en dos ung, österbottnisk bildkonst av Oskari Ania. Och hör vad Agneta Rahikainen har att säga om Edith.

Må flingorna dala och lugnet lägga sig. God läsning!

 

Jubileumsnumret kan köpas på Helsingfors bokmässa 23-26.10.2014 i Tidskriftscentralens monter nr 6m90 (i gång k). Numret finns i flera bokhandlar och kan också köpas direkt av oss (e-post christian at horisont . fi).

« Older entries