Bästa läsare!

Poeterna Catharina Gripenberg och Eva-Stina Byggmästar fick i uppdrag att närma sig begreppet plats utifrån ett fritt grepp med skönlitterärt anslag. Det blev en intressant korrespondens där vi vridit, vänt och valt mellan olika infallsvinklar. Resultatet blev ett digert paket, bestående av två helt nyskrivna texter där de två poeterna verkligen dissekerar begreppet ”Platsen” som är det här numrets tema. Det blev personligt, uppfinningsrikt och smittande.

I det här numret gör vi även några avstickare till Nya Zeeland, Rio de Janeiro och konstnärsstaden Szentendre som finns en liten bit utanför Budapest. Att olika platser påverkar konsten som skapas just där är ingen hemlighet. Men kan det rentav finnas geografiska områden som besitter en säregen förmåga att dra till sig skapande människor?

Det tror åtminstone konstprofessorn och skulptören Ádám Farkas, som mitt under den kommunistiska regimen i Ungern, lyckades skapa ett paradis i sin trädgård.

Här finns en koppling till de små orterna som trots sin litenhet, eller kanske just på grund av den, kan fungera som inspirationskälla för konsten. I en artikel belyser debutanterna Elin Willows och Ellen Strömberg det lilla samhällets betydelse.

Själv är jag mycket förtjust i Mikaela Nymans personliga betraktelse om upplevelsen av en helt ny livsmiljö på en ö. Hon ställer frågan: Om platsen definieras av gränser, vems gränser talar vi om?

Bästa läsare!

Det sägs ibland att litteraturen, och konsten i allmänhet, har förmågan att överskrida och undersöka gränser. Samtidigt sätter det litterära samtalet ibland upp gränser kring litteraturen, kring vad som ”får” räknas som litteratur och inte. Det märktes om inte annat på reaktionerna när Bob Dylan tilldelades Nobelpriset i litteratur 2016. När temat, ”Litteraturens gräns(löshet)”, bestämdes för 2018 års första Horisontnummer så placerades parentesen där för att synliggöra litteraturens dubbla natur som ett begrepp som vi tycks måna om att sätta gränser kring, samtidigt som vi hyllar dess potential att rasera gränser. Jag efterfrågade texter som undersökte denna gräns(löshet) ur olika perspektiv. Bland de som kom in finns bland annat en djuplodande och personlig essä som rör sig just kring reaktionerna på Dylans nobelpris och litteraturbegreppet. Hanna Ylöstalo skriver om en annan musiker, Iiris Viljanen, i vars visor hon finner poetiska texter, och Adam Korpskog analyserar Bertil Malmbergs poesi, som han menar utforskar ”melankolins stilgränser”. Numret bjuder även bland annat på den suggestiva barndomsnovellen ”Insekterna” av Ann-Sofi Carlsson och dikter av Magnus Carlbring och Einar Askestad. Dessutom intervjuas konstnären Catherine Anyango Grünewald som har varit med och omarbetat Joseph Conrads klassiker Heart of Darkness till en grafisk roman som är ett helt nytt konstverk i sin egen rätt bestående av bild och text. Detta och mycket mer hittar du i årets första nummer av Horisont!

Trevlig läsning!

Fler artiklar ur Horisont 1 2018