Porträtt av Anna Järvinen, ansiktet vänt mot höger och en hand i pannan, som om hon spanar bort.
Foto: Mattias Edwall

– Banden jag har till både Stockholm och Helsingfors är ett tillstånd jag försöker se som en tillgång.

Den svenska musikern och kompositören Anna Järvinen har en lång karriär inom musiken. År 2007 släpptes hennes debutalbum Jag fick feeling som fick ett varmt mottagande och hyllades i pressen. Albumet nominerades till fyra grammisar och ledde Järvinen ut på turné både i Sverige och i Finland. Hennes senaste album Vestigia Terrent släpptes tidigare i år. I höst debuterade hon som författare på Förlaget M med prosaberättelsen Dröm natten till idag:

Läs resten av artikeln »

Horisont blir den första finlandssvenska kulturtidskriften som kommer ut i punktskrift. På Förbundet Finlands Svenska Synskadade är man glad över det nya samarbetet som startar 2021.

– Det här är ett pionjärarbete för oss. Det är verkligen spännande att få inleda samarbetet med Horisont som nyligen blivit prisbelönt.

Läs resten av artikeln »

Kära läsare!

Pärmbild på Horisont nr 4 2020. Pärmen i svartvitt föreställer en kvinna med ryggen mot kameran. framför henne åker ett tåg förbi i snabb hastighet. Texten: "Horisont – Tidskrift för litteratur och kultur. Resande. Amar Bajric. Katerina Zolotova. Sofia Elie."

Det har varit stort fokus på resande eller snarare icke-­resande under de senaste åren. Först utifrån klimatfrågan och sedan på grund av den pågående epidemin. Redan länge har man i realtid kunnat ta del av medvandrares resor från alla världens hörn via foton, filmer och uppdateringar på sociala medier.

Ända finns det ett uppdämt behov av att fördjupa alla dessa rörelser, upplevelser och förflyttningar vi gör i tid och rum. Det märks i det stora inflödet av personliga reflekterande texter vi fått in. I det här numret ger vi utrymme för flera. Det kan då handla om bilen som feministiskt frigörelseobjekt eller nutids­resenärens förhållande till rörelsen. 

Två för oss nya lyriker, Amar Bajric och Tina K Persson, finns representerade med dikter som tangerar temat. Vi bjuder också på en verklighetsbaserad novell av Hans Strömhäll. Därtill utforskas resande som element i Mumindalen. 

I en samling vykort från olika världens hörn gör Katerina Zolotova små nedslag i text och bild. Vi är också glada över att få erbjuda läsning av Sofia Elie som tangerar Karelen, en mytomspunnen plats som man kan resa till både fysiskt, men också i hjärta och i smärta.

Från och med 2021 utkommer Horisont även i punktskrift i samarbete med Förbundet Finlands Svenska Synskadade (FSS).

Orden "Tidskriften Horisont" skrivet i punktskrift.
“Tidskriften Horisont” skrivet i punktskrift. Foto FSS/Henrika Jakobsson.

FSS har i flera årtionden producerat egna tidningar i punktskrift, men samarbetet med Horisont och FSS gör nu det möjligt för punktskriftsläsare att även ta del av övrigt finlandssvenskt tidningsmaterial på det egna läs- och skrivspråket.

– Det finns ett kvalitativt och digert tidskriftsutbud i Svenskfinland, men än så länge har punktskriftsläsare inte kunnat ta del av detta utbud. Vi är jätteglada för att kunna möjliggöra mer läsning för flera på det här sättet, säger FSS punktskriftsansvariga Tessa Bamberg.

Av flera potentiella tidskrifter valdes just Horisont för samarbetet på grund av tidskriftens mångsidighet. Förhoppningen är ändå att i framtiden kunna erbjuda fler olika finlandssvenska tidskrifter i punktskrift.

– Det är förstås mycket glädjande att Horisont kommer att nå fram till ytterligare en målgrupp. Vi känner oss hedrade över att just vi blivit utvalda. Det här är också ett viktigt steg ur ett allmänt tillgänglighetsperspektiv, säger den finländska redaktören Camilla Lindberg.

I oktober kom det glädjande beskedet att Horisont tilldelats det sjunde finlandssvenska kulturtidskriftspriset på 5 000 euro. Ett stort tack till alla frilansare och skribenter som medverkat med inspirerande och kvalitativa texter.

Från vänster: Anna Remmets (redaktör), Hilda Forss (grafisk formgivare, webbredaktör), Camilla Lindberg (redaktör), Christian Lång (verksamhetsledare för Tidskriftscentralen) och Magnus Brundin (VD för Akademiska Bokhandeln). Fotograf: Christel Björkman.

Pristävlingen anordnades av Tidskriftscentralen och vinnaren utsågs av Akademiska Bokhandelns VD Magnus Brundin. Prisutdelningen skedde fredagen den 23 oktober på Akademiska Bokhandeln i Helsingfors. Prismotiveringen lyder:

Horisont lyckas med konsten att med tillgängligt språkbruk och blicken på vår samtid spegla relevanta teman i form av poesi, litteraturrecensioner, noveller och andra konstnärliga uttryck. Det är en konst som i sig är värd att uppmuntra.

Horisont visar en stark förmåga att hålla hög kvalitet samtidigt som det personliga tilltalet och den personliga utgångspunkten i texterna gör att de snabbt känns nära och angelägna för läsaren. Samhällsrelevansen i texterna och att man inte skriver läsaren vare sig på näsan eller över huvudet, gör att Horisont kan utgöra en viktig källa också ur en demokratisk synvinkel.

Horisont blir i och med priset Tidskriftscentralens kandidat till den nordiska kulturtidskriftstävlingen som ordnas av Nordisk kulturtidskriftsförening NKTF under år 2021.

Horisont blev också utsedd till årets kulturtidskrift 2014 av författaren och historikern Herman Lindqvist. År 2010 tilldelade kulturminister Stefan Wallin Horisont Undervisningsministeriets kvalitetspris för kulturtidskrifter.

Tidskriftscentralen grundades 2004 och har som syfte att främja finlandssvenska kultur-, opinions- och vetenskapstidskrifters synlighet och agera som ett samarbetsforum för att bevaka deras intressen, stärka deras ställning och främja deras kvalitet.

Lord, be a comma – Det sjuka skrivandet

Illustration: Alexandra Sandbäck

Det är vår. April arbetar sig sprickfärdig igenom sin del av det sällsamma året tvåtusentjugo. Staden ter sig egendomlig och tyst i en pandemi. Jag är sjuk. Ligger i sängen och skriver, fyller tystnaden med ord samplade från en låt på Spotify: lord, be a comma. 

För ovanlighetens skull känns kroppen mer sjuk än vad mitt skrivande gör. Jag lägger ifrån mig pennan och läser i förvissning om att tillfriskna.

Anstöt ligger beredvilligt på nattduksbordet. Thomas Bernhards debutroman. Den redan då Bernhardska prosans, översatt av Jan Erik Bornlind, första del beskriver en landsbygdsläkare som tar med sin son på hembesök hos sina patienter. Hos sonen, tillika berättaren, väcker de sjuka människorna anstöt. De anländer till Hochgobernitz och fursten Sarau vars monolog, likt en språklig medvetandets malström, utgör andra delen av romanen. 

Läs resten av artikeln »

Debutroman om Silver från träsket

Hur ska man veta vem man är när man hela livet varit en del av en grupp, någons bästis? Hur mycket plats får man egentligen ta? Hur skyddar man sin egen integritet? Det här är några av frågorna som styr handlingen i romanen Silver.

Hanna Ylöstalo Silver
Förlaget, 2020

I sin debutroman låter Hanna Ylöstalo sin huvudkaraktär 19-åriga Silver ta sina första trevande steg mot att bli vuxen. Silver, som också romanen heter, sätter ord på osäkerheten och rädslan inför allt det nya, skuldkänslorna som uppstår när man reser ifrån, men också den euforiska känslan av frihet i processen att bli vuxen. Silver når inte hela vägen till målet, men nog en god bit på vägen.

Romanen utspelar sig under sommaren efter gymnasiet och under den första hösten i den nya studiestaden. Sommaren fylls av fester med väninnorna, en tid full av drömmar och kravlöshet, men sommaren innefattar också uppbrottet från bästisen, och från mormor som Silver bott med största delen av sitt liv. 

Läs resten av artikeln »

En vän från förr påminner mig om min tonårs kärlek till den danska poeten Michael Strunge (1958–1986). En ambitiös svensklärare ute på den skånska landsbygden satte honom i händerna på oss en temadag på 90-talet och jag var direkt förlorad. Under vårt ängsliga patrullerande mellan rökrutan och klassrummen läser vi dikterna högt för varandra. Jag kan denna utantill än idag:

Finns det mer att säga?
allting är så verkligt 
och här ikväll har du än en gång en massa av
de där små flätorna överallt i ditt hår
Strunge         Köpenhamn 12/10 1983 

Vad kan en 15-åring mer än häpna och falla inför detta? Vad kan en 15-åring mer än att cykla till biblioteket, riva ut blad ur Strunges böcker och sätta dem på väggen i tonårsrummet? Bredvid Frödings ”Änglakärlek” som jag klottrat med röd penna. Bredvid Majakovskijs dramatiska diktning. (Majakovskij plötsligt förvandlad till en björn på grund av förlorad kärlek.) Bredvid parfymen ”Date” och de små naggade tvålarna med doft av lavendel och ros.

Läs resten av artikeln »

Skuggor i arkipelagen

Mikaela Nyman Sado
Victoria University of Wellington Press, 2020

Helt ovanligt är det inte att författare skapar skönlitterära verk på ett annat språk än sitt modersmål men det är inte heller särskilt allmänt. Ett exempel som ofta lyfts fram är polacken Józef Teodor Konrad Korzeniowski, som under namnet Joseph Conrad skrev romaner och noveller på engelska, vilket han själv betraktade som sitt tredje språk, efter polskan och franskan. Detta hindrade honom inte från att etablera sig som en av den engelskspråkiga 1900-talslitteraturens allra största. 

Läs resten av artikeln »
Foto: Sara McKey

Författaren Aris Fioretos har i över tio år arbetat med en romansvit som sätter kroppen, och framförallt de idéer och ideologier som har präglat synen på kropp, sexualitet och sjukdom, i centrum. Sviten avrundades 2019 med storverket Atlas som inte liknar något annat.    

Mellan 2002 och 2018 arbetade Aris Fioretos fram en romantrilogi med undertiteln Den nya människan I–III, sprunget ur begreppet der neue Mensch som under 1910-1920-talet växte fram allt mer i Tyskland. Man ville definiera människan vetenskapligt så långt som möjligt både socialt, etniskt och biologiskt och det bedrevs forskning på Charité-sjukhuset i Berlin som fick en betydande roll. Projektet med der neue Mensch nådde sin kulmen under nazismen. Samtliga romaner i Fioretos trilogi cirklar kring en specifik kroppsdel och karaktärerna förekommer dessutom i varandras romaner. Den första boken Irma, 25 – som är en reviderad version av Stockholm noir från år 2000 – rör sig kring hjärnan och tänkandet. Den andra boken Sanningen om Sascha Knisch (2002) uppehåller sig vid det manliga könet och därmed drifter och begär. Den tredje med titeln Nelly B:s hjärta (2018) har hjärtat och känslorna som utgångspunkt.  Allverket Atlas släpptes hösten 2019, och är i korthet en encyklopedisk metatext blandat med essä som korresponderar med både trilogin och tidigare böcker av Fioretos, såväl som medicinsk idéhistoria. ”En galen bok” som författaren själv har kallat den i en tidigare intervju. Eftersom världen fortfarande står mitt i en pandemi när vi planerar intervjun, och Fioretos dessutom befinner sig i familjens hus i Grekland möts vi textledes via mail.

Läs resten av artikeln »

« Äldre inlägg § Nyare inlägg »