Horisont blir den första finlandssvenska kulturtidskriften som kommer ut i punktskrift. På Förbundet Finlands Svenska Synskadade är man glad över det nya samarbetet som startar 2021.

– Det här är ett pionjärarbete för oss. Det är verkligen spännande att få inleda samarbetet med Horisont som nyligen blivit prisbelönt.

– Vi valde att samarbeta med just Horisont för att det är en mångsidig och inspirerande tidning som behandlar kultur ur ett brett perspektiv. Tidningen har helt enkelt väckt intresse, säger Tessa Bamberg som är punkskriftsansvarig vid Förbundet Finlands Svenska Synskadade (FSS).

Målsättningen är att Horisonts nya punktskriftläsare ska få tillgång till hela tidningen, och inte enbart delar av den. På det sättet kan man säkerställa att punktskriftsläsarna får en likartad läsupplevelse som de seende prenumeranterna. 

Till en början kommer det att handla om uppskattningsvis ett tiotal prenumeranter. De finns i hela Svenskfinland, från Österbotten till Åland och är i åldrarna 50 och uppåt. 

– Antalet kommer alldeles säkert att öka efterhand och det är roligt om vi också får yngre prenumeranter. Vi börjar nu marknadsföra det här i våra kanaler och vi tror att det kommer att finnas många intresserade, säger Tessa Bamberg. 

Hon planerar ett digert läspaket som i första hand riktar sig till vana punktskriftsläsare som kan ta sig an stora textmassor. 

– För nybörjare kan det bli aningen tungt.

I Horisont har fotografierna och illustrationerna en stor betydelse för helhetsupplevelsen. Texten som skickas för bearbetning till förbundet måste vara utan bilder, eftersom hjälpmedlen inte kan tolka vad bilden föreställer. I stället måste bilderna förklaras i form av textbaserade bildbeskrivningar. 

Hur går det praktiskt till att överföra en tidskrift till punktskrift?

Tessa Bamberg berättar att hon först tar emot textfilen i Wordformat, sedan bearbetar hon den till lämplig punktskriftslayout så att ord inte bryts på rader eller vid sidbyten. Därefter printas materialet ut på en punktskriftsprinter varefter det spiralbinds, sätts i kuvert och slutligen postas till prenumeranten. 

– I praktiken blir en tidning åtminstone två häften i punkt, eftersom punktskriften tar så mycket utrymme och det ryms bara en viss mängd papper i en spiral. Så prenumeranterna får verkligen ett ordentligt läspaket, säger Tessa Bamberg.

Varför väljer ni punktskrift i stället för taltidning?

– Dels finns det ganska många taltidningar och till exempel de finlandssvenska dagstidningarna utkommer redan som taltidningar. Men att som punktskriftsläsare ha den egna läsupplevelsen, att kunna gå tillbaka manuellt till en textsnutt, stanna upp, bläddra och söka är ändå annorlunda. Du tar till dig texten helt självständigt utan en yttre förmedlare, säger Tessa Bamberg. 

Hon betonar också att man från förbundets sida vill inspirera människor att aktivt använda sin läsförmåga och uppmuntra genom att erbjuda meningsfullt läsmaterial.

Finns det andra finlandssvenska kulturtidskrifter i punktskrift?

– Nej. Vi hoppas förstås på att utvidga utbudet i framtiden, med det här är ett pionjärarbete för oss och vi är jätteglada att få göra detta tillsammans med Horisont, säger Tessa Bamberg.

Hon får medhåll av kollegan och kommunikationschefen Camilla Blomstedt vid FSS.

– Vi är jätteglada för det här samarbetet och ser det som en ny och viktig utveckling. För den finlandssvenska punktskriften är det här en fin möjlighet, men från ett bredare tillgänglighetsperspektiv är det även ett stort steg. Det är frågan om att inkludera flera, och alla vinner på tillgänglighet.