Eva-Stina Byggmästar, född 1967, överraskar kanske någon med sitt senaste verk, Min amatörbotaniska självbiografi, den första i Ellips serie ”lilla e”.

Det lilla näpna formatet gör att boken kunde tas för en diktsamling om sanningen inte avslöjades av ordet ”självbiografi” i titeln. Byggmästar, som är känd för sin varma, naturglada poesi sötad med humor, lyfter i sin nya bok fram amatör­botanikern, som bor sida vid sida med poeten i henne.

De 44 sidorna rymmer mycket. Med ett flytande språk målar Byggmästar upp sin bekantskap med botaniken, på ett sätt som ohjälpligt får mig att tänka på Carl Larssons målningar. Hon talar varmt om växterna som sina vänner och första lekkamrater, om naturen som sitt andra hem. 

Läsaren får ta del av Byggmästars bekantskaper med växtvärlden, allt från introduktionen av röllekan och liljekonvaljen i barndomen till mötet med den sällsynta nornan i Norrlands urskogar. Sidorna fylls med växter som man inte alltid behöver ha gröna fingrar för att känna igen eller njuta av.

Därtill rymmer den lilla boken reflektioner kring diktningen, minnen av mammas blombord, botanisk kultur­historia om äpplen och kaffebönor. Tomrummen fyller Byggmästar med citat och anekdoter som hon låter tala
för sig själv.

”Det märkliga är att jag trots mitt stora naturintresse i sinom tid hamnade vid en skrivpulpet som diktare. Men växtvärlden glömde jag på intet sätt, tvärtom!”

Det är härligt att läsa om Byggmästars passion för botaniken i Min amatörbotaniska självbiografi, den känns påtaglig och på så få sidor lyckas hon så brett beskriva och sätta ord på sin kärlek till växterna och naturen.