En unik röst i svensk poesi
Sångpoeten Tore Berger (f.1938), med förflutet i progglegendarerna Blå Tåget bjuder i sitt elfte album Stora frågor – inga svar på en varierad kompott sånger. Här finns prov på det som gör Berger unik i samtida svensk poesi, i den sångbara lyriska traditionen från Stagnelius, Karlfeldt och Taube. Det som gör Berger speciell är hans didaktiska visor – eller lärosånger. När jag arbetade som gymnasielärare i samhällskunskap/historia var det tacksamt att låta eleverna lyssna på Bergers vindlande långa sång ”Kalla kriget” från 1971. Texten ger ett kritiskt vänsterperspektiv på den amerikanska utrikespolitiken från andra världskrigets slut till Vietnamkriget. Såväl om det Kalla kriget som om 68-vänsterns världssyn har sången skapat livliga klassrumsdiskussioner. En av mina personliga didaktiska favoriter med Berger heter ”Balladen om Rickard Sandler” (2009), en gripande och lärorik genomgång av den socialdemokratiske stats- och utrikesministerns rika liv inom kultur och politik.
På den nya skivan återfinns några sådana visor. Den starkaste av dem är ”Upplands Väsby bibliotek” – som dels är en noggrann monografi över bibliotekets öden genom tiderna, dels en odyssé genom svensk bibliotekspolitik genom åren. Som bibliotekarie kan jag bara böja mitt huvud över att folkbiblioteken äntligen fått en sång värd namnet, skriven på det där Bergerska ömsinta, skarpt analyserande sättet. Två andra fina lärosånger, som knappast någon annan än Berger kunde ha skrivit, är ”Libau-Madagaskar”, om en rysk flottas äventyrliga öden 1904–05 och ”Beträffande slaget vid Skagerack”, om det stora engelsk-tyska sjöslaget 1916.
Bland de elva sångerna finns också några Bergerörhängen i nya versioner. Blå Tåget-favoriten Vädersolens märke och Gunder Hägg-låten ”Inget är längesen” är två. Men starkast av nyinspelningarna är ändå den trollbindande vackra inledningssången ”Tidens gång”. Till det som får ögonen att tåras av denna andlösa stråkkvartettsversion är att Berger sjunger duett med sin dotter Vera Martens (f. 1989). Martens, som sjunger på fyra av skivans spår, visar att Bergers låtuniversum med behållning kan transformeras till nya generationer, här med ett röstuttryck som tillför välkomna dimensioner.
En omväxlande, genomarbetad och rik platta som tillsammans med Upp över skummet! (1984) och I huset långt på landet (2009) hör till Bergers tre i topp.
Lämna ett svar