Förord, Horisont 2 2021

Kära läsare!

Under den här våren har redaktionen fört givande samtal med redaktionsrådet om Horisont. Det har handlat om allt från innehåll, målsättningar och funktion. Vi har alla varit rörande överens om betydelsen av att små kulturtidskrifter får fortsätta att skapas. För det är en skapande process vi talar om. Under ett samtal var det en medlem i redaktionsrådet som beskrev Horisont som ett konstverk. Varje gång tidskriften kommer i postlådan har man ett helt nytt verk att upptäcka. 

Eftersom redaktionen valt en linje där vi inte följer en obeveklig struktur med ett fast antal sidor för varje genre och avdelning, blir den färdiga produkten varje gång unik. 

Det har varit ett medvetet drag, men att få det definierat som att vi fyra gånger i året är med och skapar ett konstverk tillsammans med andra ”konstnärer” var en mycket fin bild. Det här numret har ”tiden” som temat. Av mängden insända bidrag att döma så intresserar ämnet er.

För mig personligen blir det här mitt sista nummer som redaktör för Horisont. Även om jag fattat beslutet själv känns det ve­modigt. Nästan fem års inspirerande arbete med ”Årets kultur­tidskrift 2020” är till ända. Jag kan bara konstatera att ”allt har sin tid”.

Trevlig läsning!

Camilla Lindberg 

Inga kommentarer

Prenumerera på kommentarer

Svara

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *