Trollen som fanns i varje by
Blanka Henriksson, filosofie doktor i folkloristik, sätter de finlandssvenska trollen på kartan. Samtidigt som Trollen och vi är en introduktion till de folkliga föreställningarna om troll i Svenskfinland är den också något av en snabbkurs i folkloristik och hur folkliga berättelser fungerar.
Henriksson redogör för olika typer av troll och berättelser om dem – bortbytingar, de rika trollen, bergtagning och sagornas troll. Hon ger också bakgrund till föreställningarna om troll och förklarar varför berättelserna om trollen har gemensamma drag. Utplacerade i den annars faktabaserade texten finns rutor med nedtecknade och återgivna berättelser om troll från olika delar av Svenskfinland.
Trollen och vi är illustrerad med akvareller av Karin Fabritius. Illustrationerna sätter konkret färg på boken, men det märks att deras funktion i första hand är dekorativ. Kopplingen till textens innehåll är inte alltid tydlig, och placeringen av dem har i första hand gjorts för att layouten av text och bild ska löpa smidigt – inte för att kopplingen mellan text och bild ska bli tydlig.
Trots gedigen kunskap om ämnesområdet är det inte alltid helt oproblematiskt när experterna skriver populärvetenskapligt. Blanka Henriksson lyckas hålla ett lätttillgängligt tilltal och kommer för det mesta ihåg att hennes läsare inte nödvändigtvis är insatta i folkloristikens grunder. Så långt är hon pedagogisk, och visst är det bra med påminnelserna om att det som för nutidsmänniskan känns som en smått skrattretande berättelse en gång har varit en fullt möjlig historia. Kopplingen till nutida skrönor och framför allt till de fenomen som skrämmer nutidsmänniskan på samma sätt som trollen kanske skrämde tidigare generationer ger boken ett mervärde.
Men språkligt har Henriksson lite svårt att frigöra sig från det mer akademiska sättet att skriva och pendlar mellan att å ena sidan skriva snudd på för förenklat, å andra sidan släpa med sig vissa käpphästar som känns onödigt uppstyltade i det här formatet. Det förekommer också redogörelser som känns halvfärdiga, exempelvis den hastiga hänvisningen till Gun Herranens undersökning av influenser från bröderna Grimms sagor i sagoberättaren Berndt Strömbergs repertoar. Här väcker Henriksson en nyfikenhet hos läsaren som hon sedan låter bli att stilla.
Bland de bästa detaljerna i boken är dels kartan över Svenskfinland med berättelsernas ursprungsorter markerade, dels ortnamnsregistret i slutet av boken. Henriksson har förstått vad det är som väcker intresse hos de finlandssvenska läsarna och varför vi behöver en egen sammanställning av föreställningar och berättelser om troll. Fröjden är stor när man hittar sin egen hemby omnämnd i en eller flera av berättelserna. Över huvud taget ger skrönorna och sagorna som finns insprängda i texten ett stort mervärde.
Trollen och vi börjar som en påminnelse om en tid när mycket såg annorlunda ut. Lika mycket blir den en påminnelse om det grundläggande mänskliga att sprida berättelser, oavsett i vilken tid man lever.
Erika Rönngård
Lämna ett svar