Horisont

Artiklar i kategorin Horisont

Horisont blir den första finlandssvenska kulturtidskriften som kommer ut i punktskrift. På Förbundet Finlands Svenska Synskadade är man glad över det nya samarbetet som startar 2021.

– Det här är ett pionjärarbete för oss. Det är verkligen spännande att få inleda samarbetet med Horisont som nyligen blivit prisbelönt.

Läs resten av artikeln »

Kära läsare!

Pärmbild på Horisont nr 4 2020. Pärmen i svartvitt föreställer en kvinna med ryggen mot kameran. framför henne åker ett tåg förbi i snabb hastighet. Texten: "Horisont – Tidskrift för litteratur och kultur. Resande. Amar Bajric. Katerina Zolotova. Sofia Elie."

Det har varit stort fokus på resande eller snarare icke-­resande under de senaste åren. Först utifrån klimatfrågan och sedan på grund av den pågående epidemin. Redan länge har man i realtid kunnat ta del av medvandrares resor från alla världens hörn via foton, filmer och uppdateringar på sociala medier.

Ända finns det ett uppdämt behov av att fördjupa alla dessa rörelser, upplevelser och förflyttningar vi gör i tid och rum. Det märks i det stora inflödet av personliga reflekterande texter vi fått in. I det här numret ger vi utrymme för flera. Det kan då handla om bilen som feministiskt frigörelseobjekt eller nutids­resenärens förhållande till rörelsen. 

Två för oss nya lyriker, Amar Bajric och Tina K Persson, finns representerade med dikter som tangerar temat. Vi bjuder också på en verklighetsbaserad novell av Hans Strömhäll. Därtill utforskas resande som element i Mumindalen. 

I en samling vykort från olika världens hörn gör Katerina Zolotova små nedslag i text och bild. Vi är också glada över att få erbjuda läsning av Sofia Elie som tangerar Karelen, en mytomspunnen plats som man kan resa till både fysiskt, men också i hjärta och i smärta.

Från och med 2021 utkommer Horisont även i punktskrift i samarbete med Förbundet Finlands Svenska Synskadade (FSS).

Orden "Tidskriften Horisont" skrivet i punktskrift.
“Tidskriften Horisont” skrivet i punktskrift. Foto FSS/Henrika Jakobsson.

FSS har i flera årtionden producerat egna tidningar i punktskrift, men samarbetet med Horisont och FSS gör nu det möjligt för punktskriftsläsare att även ta del av övrigt finlandssvenskt tidningsmaterial på det egna läs- och skrivspråket.

– Det finns ett kvalitativt och digert tidskriftsutbud i Svenskfinland, men än så länge har punktskriftsläsare inte kunnat ta del av detta utbud. Vi är jätteglada för att kunna möjliggöra mer läsning för flera på det här sättet, säger FSS punktskriftsansvariga Tessa Bamberg.

Av flera potentiella tidskrifter valdes just Horisont för samarbetet på grund av tidskriftens mångsidighet. Förhoppningen är ändå att i framtiden kunna erbjuda fler olika finlandssvenska tidskrifter i punktskrift.

– Det är förstås mycket glädjande att Horisont kommer att nå fram till ytterligare en målgrupp. Vi känner oss hedrade över att just vi blivit utvalda. Det här är också ett viktigt steg ur ett allmänt tillgänglighetsperspektiv, säger den finländska redaktören Camilla Lindberg.

I oktober kom det glädjande beskedet att Horisont tilldelats det sjunde finlandssvenska kulturtidskriftspriset på 5 000 euro. Ett stort tack till alla frilansare och skribenter som medverkat med inspirerande och kvalitativa texter.

Från vänster: Anna Remmets (redaktör), Hilda Forss (grafisk formgivare, webbredaktör), Camilla Lindberg (redaktör), Christian Lång (verksamhetsledare för Tidskriftscentralen) och Magnus Brundin (VD för Akademiska Bokhandeln). Fotograf: Christel Björkman.

Pristävlingen anordnades av Tidskriftscentralen och vinnaren utsågs av Akademiska Bokhandelns VD Magnus Brundin. Prisutdelningen skedde fredagen den 23 oktober på Akademiska Bokhandeln i Helsingfors. Prismotiveringen lyder:

Horisont lyckas med konsten att med tillgängligt språkbruk och blicken på vår samtid spegla relevanta teman i form av poesi, litteraturrecensioner, noveller och andra konstnärliga uttryck. Det är en konst som i sig är värd att uppmuntra.

Horisont visar en stark förmåga att hålla hög kvalitet samtidigt som det personliga tilltalet och den personliga utgångspunkten i texterna gör att de snabbt känns nära och angelägna för läsaren. Samhällsrelevansen i texterna och att man inte skriver läsaren vare sig på näsan eller över huvudet, gör att Horisont kan utgöra en viktig källa också ur en demokratisk synvinkel.

Horisont blir i och med priset Tidskriftscentralens kandidat till den nordiska kulturtidskriftstävlingen som ordnas av Nordisk kulturtidskriftsförening NKTF under år 2021.

Horisont blev också utsedd till årets kulturtidskrift 2014 av författaren och historikern Herman Lindqvist. År 2010 tilldelade kulturminister Stefan Wallin Horisont Undervisningsministeriets kvalitetspris för kulturtidskrifter.

Tidskriftscentralen grundades 2004 och har som syfte att främja finlandssvenska kultur-, opinions- och vetenskapstidskrifters synlighet och agera som ett samarbetsforum för att bevaka deras intressen, stärka deras ställning och främja deras kvalitet.

Kära läsare,

I förordet till årets första nummer av Horisont funderade jag över vad vi skulle röra oss mot under det nya decenniet. Jag tror knappast att jag är ensam om att inte ha gissat att en pandemi några månader senare skulle hålla hela världen i sitt grepp. 

När vi lever, andas, och ständigt talar om sjukdom kan det vara desto viktigare att kulturen (den kultur som i tider av nedstängningar kämpar ännu hårdare än vanligt för att överleva) får vara en fristad från allt detta. Men konsten är också det som hjälper oss att förstå och bearbeta trauman. Därför har Horisonts tredje nummer temat sjukdom. Spännande essäer utforskar såväl psykisk som fysisk ohälsa, och även föreställningar om friskt och sjukt, som i texter om den danska kultpoeten Michael Strunge, den grönländska fotokonstnären Pia Arke, åldrande, och ”det sjuka skrivandet”. 

Vi bjuder också på en intervju med författaren Aris Fioretos i vars senaste böcker det medicinska och kroppsliga intar en central plats. Utöver det bjuder vi som vanligt på poesi, bland annat från den skotska poeten Kathleen Jamie som översatts och introduceras på svenska av Lars Gustaf Andersson.

Dessutom uppmärksammas den kontroversiella franska författaren Michel Houllebecq dubbelt i en essä om författarskapet och en recension av en av hans tidiga böcker som nu ges ut på svenska.  

Trevlig läsning!

Resande är temat för nummer 4 som utkommer i december. I och med klimatkrisen och covid-19 har vår syn på resande förändrats i grunden, och vill utforska begreppet utifrån ett brett perspektiv.
Reseberättelser och reseskildringar har länge haft en viktig roll inom litteraturen. Andra ord att associera till kan vara vagabond, lösdrivare, passagerare, upptäcktsresande, nomader, turism, litterära resor.
Men resande omfattar också allt det som finns bortom det fysiska. Litteratur är i grunden en utforskningsprocess av yttre och inre resor som utspelar sig i dåtid, nutid, och även framtid.
Kontakta redaktör Camilla Lindberg (camilla@horisont.fi) om du har idéer och texter i någon form som kunde passa ihop med temat.
Deadline för texter är den 9.10. Men hör gärna av dig så snart som möjligt med förslag på innehåll.

”Mem” är ett relativt frekvent förekommande men likafullt undflyende begrepp i samtidsvokabulären. De flestas tankar går förmodligen till en hopparning av bild och text som i humoristiskt eller satiriskt syfte sprids på sociala medier och ibland också gör lite mer permanenta avtryck – jag tänker här på samlingsvolymen Tomppi’s memes (2019) som bjuder på ett urval av Tomas Bäcks dråpliga men ofta även tankeväckande alster. För att man ska kunna tolka dem fordras bakgrunds­kunskap, om personer, fenomen, historia, seder och trender. Utan en sådan referensram försvinner eller försvagas den eftersträvade effekten. Mem-kreatören snappar upp och ser meningsfulla förbindelser mellan olika slag av informationsinnehåll i våra uppkopplade och sammanlänkade kulturmiljö-
er.  

Evolutionsbiologen Richard Dawkins, som introducerade termen i sitt verk Den själviska genen (1976), ser memet som en kulturell motsvarighet till den biologiska genen: ”En ur kulturarvet utbruten enhet, hypotetiskt sett analog med en specifik gen, och lydande under samma naturliga urval beroende av sina fördelar inom den egna idéfenotypen för sin överlevnad och utbredning i kulturmiljön”. 

Läs resten av artikeln »

Etiketter: : , ,

Hur ser den nordiska barnboken ut? I Danmark hittar vi morbida barnböcker och i Norge behandlar man stora samhällsfrågor som incest och kvinnovåld i bilderböckerna. Den finländska docenten Mia Österlund forskar i barnlitteratur och är ny ordförande i juryn för Augustpriset för bästa barn- och ungdomsroman. Att läsa 800 barnböcker i följd är en enkel match för henne. Hon sprudlar av iver när hon får berätta om sin hjärtesak.

Kollage med pärmar av barnböcker

Når er jeg gammel nok til å skyte faren min? – Åse Ombustvedt, Gro Dahle (NO), Rævefælden – Lilja Scherfig, Otto  Dickmeiss (DA), Dragen – Svein Nyhus (NO), Silkesapans skratt – Annika Sandelin, Linda Bondestam (FI), Minna! – Leena Virtanen, Sanna Pelliccioni  (FI), Vem vågar? – Stina Wirsén (SE), Sorsa Aaltonen ja lentämisen oireet – Veera Salmi & Matti Pikkujämsä (FI), Vi är lajon! – Jens Mattsson Jenny Lucander (SE/FI), Idiot – Dorte Kerrebæk (DA)
Läs resten av artikeln »
Första sidan ur temahelheten om Gösta Ågren. Svartvit bild på Ågren vid en hamn med en segelbåt i bakgrunden. Texten lyder: ”Gösta Ågren föddes 1936 i Nykarleby och är nu omväxlande bosatt i Vasa och
i Lippjärv, Nykarleby. Sedan debuten i mitten av 50-talet har Ågren varit
en viktig gestalt i det österbottniska kulturlivet, som poet, som debattör,
som historiker och essäist. Ågren har publicerat närmare 50 böcker
i flera genrer. Han är mest känd som poet och har fått flera litterära
priser, bl.a. Finlandiapriset 1988 och Dan Anderson-priset 1995. Många
är bekanta med hans motto: ’Oroa dig inte. Det ordnar sig aldrig.’”
Ingångssidan till Horisonts tema om Gösta Ågren 2012.

”Jag älskar Gösta Ågrens dikter för deras allvar och mod och den karga skönheten. Han kan skriva om våra liv  på ett sätt som hjälper mig att se tydligare. Insiktsskapande ja, på ett sätt som gör att jag med tiden tror att jag själv har hittat på vissa rader hos honom.” – Tua Forsström i Horisont nr 6 2012

Poeten, regissören och översättaren Sven Gösta Ågren har avlidit i en ålder av 83 år. Ågren, född och uppvuxen i Nykarleby, vann Finlandiapriset 1988 för diktsamlingen Jär (1988).

Horisont behandlade år 2012 Gösta Ågrens författarskap. I numret kan man bland annat läsa “ett ofullständigt porträtt av Gösta Ågren” av Per Helge. Texten finns också tillgänglig online. Därtill innehöll numret en text av Håkan Boström om Ågrens poesi, dikter av Claes Anderssom och Roberth Ericsson tillägnade Gösta Ågren, samt kommentarer om Ågrens författarskap av Tua Forsström, Ralf Andtbacka och Claes Andersson.

Axel Åhman, Klein, Schildts & Söderströms, 2020

Sven befinner sig vid en korsning och tittar vänster, tittar höger. ”Sen stod han stilla.” Protagonisten i inledningsnovellen står inför ett val mellan det kända och det okända. ”Med öppen mun tittade han rakt fram mot den fläckiga vägen som han kunde utantill.” Det är längs med den vägen Axel Åhman guidar läsaren i debutboken Klein – elva noveller rak väg genom Österbottens landsbygd med dess socialnormativa trafikskyltar.

Åhman är sedan tidigare bekant som basisten i den musikaliskt skojande humorgruppen KAJ med låtar som ”Karalåtin”. Bortsett från musiken är humorgruppen utmärkande för att de framför sitt material på Vörådialekt. 

År 2016 visade Åhman sina litterära framfötter och vann tredje pris i skrivtävlingen Arvid Mörne med novellen ”Bastutronen”, vilken även ingår i novellsamlingen. Nu står Åhman på egna ben och dialekten har följt med på vägen, men har reducerats till novellernas dialoger. I enlighet med KAJ:s humorstil är igenkänningsfaktorn närvarande, men sjungande skojfriskhet har ersatts av en ömmare vardagsrealism där komedi samåker med tragedi.

Läs resten av artikeln »

« Äldre inlägg § Nyare inlägg »