Peter Björkman

Artiklar taggade Peter Björkman

Eva-Stina Byggmästar: Locus amoenus

2 januari, 2014 i 2013, Recension av Peter Björkman | Inga kommentarer

Varför inte?

Eva-Stina Byggmästar: Locus amoenus

Eva-Stina Byggmästars diktsamling är en ovanligt vacker liten volym i förlaget Ellerströms exklusiva Enhörningsserie. Boken har titeln Locus amoenus som är latin för ”en behaglig plats”. Begreppet har använts redan av skalder som Homeros och Virgilius och i konsten från romartiden, då betecknande ett populärt pastoralt ideallandskap.

En plats där trygghet och bekvämlighet råder, och där det skall finnas träd, gräs och vatten till hands. I den här samlingens 48 dikter, de flesta mycket korta, tar oss Byggmästar med in i en sådan idealvärld, där man enligt baksidestexten ”kan leva ut sina erotiska drömmar, långt bortom samhällets normer och krav”. Läs resten av artikeln »

Etiketter: : , , ,

”Öppna upp och bjud in” – Intervju med journalisten Jeanette Björkqvist om svenskan i Finland

9 oktober, 2013 i 2013, Artiklar, Texter av Peter Björkman | Inga kommentarer

Svenskan i Finland har på senare år blivit allt mer omdiskuterad och omstridd. Nyligen har ett medborgarinitiativ för att ta bort den obligatoriska skolsvenskan fått fler än 50.000 namnunderskrifter (idag måste alla finländare läsa svenska från sjunde klass). Men kritiken mot den obligatoriska svenskundervisningen – som letts inte minst av det popu­listiska partiet Sannfinländarna – har också spillt över på finlandssvenskarna. Under vintern och våren 2013 har bl.a. flera kända kvinnliga media­profiler mordhotats via e-post. En av dem är som råkat ut för hoten är Hufvudstadsbladets journalist Jeanette Björkqvist.

 

Läs resten av artikeln »

Etiketter: : , , ,

Minoritetslagen utvärderad – en intervju om litteratur och kultur

9 oktober, 2013 i 2013, Artiklar, Texter av Peter Björkman | Inga kommentarer

Horisont frågar Satu Gröndahl, docent i finsk-ugriska språk i Uppsala som forskat om minoritetskulturer i Sverige om verkningarna av minoritetslagen.  I lagen som bygger på  Europarådets minoritetsspråkskonvention, slås bl.a. fast att det  allmänna skall ”främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige”.

Läs resten av artikeln »

Etiketter: : , ,

Minoritetsspråk i Sverige och Finland

9 oktober, 2013 i 2013, Artiklar, Texter av Peter Björkman | 2 kommentarer

När det gäller officiella minoritetsspråk har Finland sju enligt den europeiska stadgan för landsdels- och minoritetsspråk: svenska,samiska, karelska, romani, ryska, tatariska och jiddish (där samiska och svenska har en starkare ställning än de andra). I Sverige finns det fem officiella minoritetsspråk: finska, samiska, jiddish, romani chib samt meänkieli (tornedalsfinska).

Minoritetsspråkskonventionen som ratificerades år 1994 i Finland och först år 2000 i Sverige innebär i allmänhet att samhället skall främja och skydda de nationella minoritetsspråken och dess talares möjligheter att behålla och utveckla sin kultur. Barns användning av minoritetsspråket skall främjas särskilt. Minoriteterna skall också ges möjlighet till inflytande i frågor som berör dem. Läs resten av artikeln »

Etiketter: : ,

Varför jag är beroende av Hans Boij – ett försök till förklaring

9 oktober, 2013 i 2013, Artiklar, Texter, Utgåva av Peter Björkman | Inga kommentarer

Hans Boij har bott i Stockholm sedan 1960 och hans författarskap har till stor del kommit till på kaféer i staden eller på spatserturer i densamma. Många ser honom kanske som en stockholmsförfattare.
Det är viktigt för min berättelse att påminna om Boijs geografiska bakgrund. År 1939–1944 bodde han i Vasa, 1944–46 var han krigsbarn i Stockholm, från 1946–50 levde han i Helsingfors och sedan flyttade han till Djursholm, utanför Stockholm, där han bodde 1950-54. Därefter åkte han österut igen och bodde 1954–56 i Ekenäs. Boij flyttade sedan västerut ända till Amerika och bodde i Toronto och New York 1957–59, innan han vände åter till Finland för några månader i Oravais 1959 och sedan militärtjänstgöring i Dragsvik 1959–60. Först efter detta, år 1960, flyttade Boij till Stockholm.

Hans Boij flackade alltså mellan Sverige och Finland, en amerikansk utflykt undantagen, under sina första 20 år – något som är vanligt för finlands­svenskar. Boij är dock född i Vasa och har kvar starka rötter där. Boij har en teori om att människor som lämnar sitt hemlandskap i riktigt unga år har en större önskan att återvända än de som flyttar efter att ha genomgått hela sin skolgång i landskapet. Han menar att det finns kvar något för­trollat och obesudlat över det – när man lämnar som litet barn. Läs resten av artikeln »

Etiketter: : ,

Allan Willny: Innan tuppen gal

9 oktober, 2013 i 2013, Texter, Utgåva av Peter Björkman | Inga kommentarer

Intressant bok om själavård

Allan Willny innan tuppen gal

Allan Willny
Innan tuppen gal
GAudete förlag, 2013

Allan Willnys tredje bok Innan tuppen gal har liksom de andra en kristen grund. Det som skiljer denna från de andra är att alla huvudpersoner här från början har en fast kristen tro som praktiseras i högmässor och nattvard. Huvudpersonerna ansätts heller inte av några allvarliga tvivel härvidlag. Boken handlar snarast om olika sätt att utöva sin tro och konsekvenserna av detta.

Innan tuppen gal handlar om två medelålders gifta par: prästen Andreas och hans fru Inger, samt konstnären Lars och läraren och låtskrivaren Lena. De bor på Öland och är nära vänner, samt aktiva i samma församling i Svenska kyrkan. Andreas är anställd präst och de andra är lekmän. Läs resten av artikeln »

Etiketter: : , ,

Gemensam nordisk TV – lättare sagt än gjort

12 juli, 2013 i 2013, Essä, Texter av Peter Björkman | Inga kommentarer

Varför är det så få svenskspråkiga som läser romaner på norska?  Varför står vi förvirrade och försöker förgäves få affärs­biträdet att prata engelska när vi just blivit upplysta om att varan kostar ”halvfems” danska kronor?

Jag säger inte att alla skulle börja läsa romaner på norska eller ens lära sig de danska räkneorden, bara för att vi skulle kunna se på våra grannländers TV-program. Min erfarenhet säger mig däremot att ett boktips i en tevesoffa bidrar till att en boktitel säljes och läses mer än något annat. Betydligt mer än en recension i en kvällstidning och mer än en anmälan i en rikstäcknade morgontidning hur som helst. Och jag tror inte att det är omöjligt att många svenskspråkiga skulle vilja läsa en på norska om den presenterats i teve – på mitt norskspråkiga favoritprogram. Jag menar, många vill läsa omtalade engelskspråkiga romaner på originalspråket innan de hunnit översättas till svenska, varför skulle inte samma sak kunna gälla för romaner på grannspråken? Och hade jag sett på dansk teve, åtminstone ett par gånger i månaden, hade jag garanterat hört ordet halvfems användas och sluppit bli överraskad av det när jag ställdes inför det på en marknad i Aalborg.

Läs resten av artikeln »

Etiketter: : , , ,

Per Helge: Landskapelser

24 december, 2012 i 2012, Recension, Texter av Peter Björkman | Inga kommentarer

Helge närmar sig det bortomspråkliga

Dikterna i den här boken består av inte fullt 700 ord sammanlagt. Den är i textmängd Helges klart minst omfattande – Helge brukar skriva långa dikter. Tom Hedlund skrev i Svenska Dagbladet att poeten i diktsamlingen motsäger sin egen poetik: ”Poetens ämne är naturligtvis inte språket utan världen”. En åsikt Helge ger uttryck för i sin prosabok I en så långsam trakt som vår (som för övrigt förtjänar klassikerstatus inom svensk ”Nature writing” – med sitt noggrant avlyssnade gestaltande av ett år i den västmanländska naturen). Istället skall ämnet i denna nya diktsamling, menar Hedlund, minst lika mycket vara språket som världen. Och så är det nog. Dessutom är det programmatiskt svårt att vara renodlat språkmaterialistisk likaväl som att vara konsekvent ”traditionell”  i sin poesi. Läs resten av artikeln »

Etiketter: : , ,

Horisonts 50-tal

7 oktober, 2012 i 2012, Essä, Texter av Peter Björkman | Inga kommentarer

Det allra första numret av Horisont, från 1954 är en tunn historia om 24 sidor, utan pärm (den hade inte hinnits med – redan då problem att hinna med allt till deadline alltså). Men det är från starten en tidskrift med anspråk. Den då 36-årige journalisten  Sven Willner (f. 1918), som när numret gavs ut bl.a. hunnit vara redaktör för tidningen Österbottningen, skrev introduktionen till den nya tidskriften.

Läs resten av artikeln »

Etiketter: : ,