Det onda sägs på många goda sätt; Du kan inte undvika dem alla.
Det vulgära i mig är botten också i andra
Ondska är bara brist.
Den goda viljan är inte felfri. Den felfrie tror motsatsen.
Artiklar i kategorin Dikt
När himlen är klar
jag önskar jag var en fågel,
som flyger,
en fågel med vingar.
ingen älskar
en fågel med en bruten vinge.
när himlen är klar
önskar jag att jag var en fågel
som flyger
med utsträckta vingar.
ingen älskar
en fågel med en bruten vinge.
Etiketter: : Afrikansk litteratur, Chenjerai Hove, poesi, Roy Isaksson
Foto
jag tog inget foto av dig
jag knäböjde och ritade en karta.
kameror fångar inte minnen.
jag knäböjde och räknade sekler
inpräglade i ditt hjärtas lövverk;
jag knäböjde och räknade varma sandkorn,
och såg årstider i dem.
vi är hänvisade till oss själva
svikna av våra fåfänga böner.
men kameror fångar bara skuggor
av förlorade visioner,
skuggor av det som kunde ha varit.
kameror suddar ut visioner.
jag ville ogärna sudda ut bilden av dig:
en bild som håller vid liv.
jag tog inte foton
på dessa namnlösa skuggor.
låt oss knäböja här tillsammans
och be till de gudar vi själva uppfunnit,
slå an de spända strängarna inombords,
räkna himlens rytm
i våra fotsteg.
Etiketter: : Afrikansk litteratur, Chenjerai Hove, poesi, Roy Isaksson
Se dig om, min vän
där vi sitter på
våra mjuka och stoppade
säten i vår gungande
och lövade vagn,
där penninggräs och
prästkrage doftar
instoppade bland det
syrliga björkriset. Läs resten av artikeln »
Etiketter: : lyrik, Sandro Key-Åberg
På håll skymtade jag den yttersta spetsen av ön
Den låg som en fågelnäbb, helt perfekt, och det föreföll
som om den när som helst kunde öppna sig
för att dricka litet av sjön
Men man måste ha orden
Idag är jag långt ifrån min fader
som en öbo långt ifrån sin ö
eller som ett pulserande hjärta är långt ifrån sin kropp
Jag kände fläkten av ett strängt och orubbligt liv
som en viktig rytm
fast allt handlar om att bli varm så långt det är möjligt,
att glimtvis, helt korta stunder älska
Här är ovant och särpräglat och olikt världen
Så fort jag talar om avstånd ljuger jag
Jag känner dina ansträngningar att angöra
trots vågorna som sparkar ifrån från ön,
sparkar ifrån och sparkar ifrån från ön
*
Trycket inifrån en själv ökar för varje sommar
Jag står med verktyg i händerna
redo att hacka mig baklänges in mot faraos eviga liv
Etiketter: : Kerro Holmberg, lyrik
Om kvällarna minns jag barndomen och ser alla tider
jag vandrar.
Som ett löv i vindarna, inom mig lider världens vävnad
och jublar friheten.
Och jag är växande tusen sånger
samtidig visdom: frid.
Liksom vindarna ändrar riktning
och vi skingras i dem
talar jag om saker som är sanna och
aldrig kan hejdas.
Och vi talar som hade vi blåst fram vinden
och fåglarna till att leka i den.
Ur Det är världen jag älskar (1971)
svensk tolkning av Göran Ekström
Etiketter: : Göran Ekström, Leif Färding, Österbottnisk litteratur, poesi
Det som varit vackrast
distans och ensamhet har burits till världen
på diktens fat,
det som varit högst
har burits till världen på den iakttagande
närvarons fat.
Nu mal världens dystra kvarnar,
vars kuggar är mig främmande och alla sirener
tjuter som vid flyglarm.
Jag är ensam och rådlös, dagarnas skira glans
är borta.
Måtte jag ej bli kvar på skeppets däck
som Baudelaires Albatross, måtte det ej längre
finnas människor som retar Albatrossen.
Jag skulle unna mig se en ny värld.
Ur Alldeles som om en människa lyssnade (1984)
svensk tolkning av Göran Ekström
Etiketter: : Göran Ekström, Leif Färding, Österbottnisk litteratur, poesi
Hur många gånger har jag förälskad för första gången
skrivit en dikt om ditt ansikte,
om soldansen på dina kinder. Hur många gånger har
jag föryngrats
tillbaka till början.
Ajaj vilka dagar, söt är honungen för mina ögons bin
i dina ögons blommor.
Ur Skapandet (1972)
svensk tolkning av Göran Ekström
Etiketter: : Göran Ekström, Leif Färding, Österbottnisk litteratur, poesi
Design