Kategori: Texter
-
Tua Forsström: En kväll i oktober rodde jag ut över sjön
Hopp trots dödlighet och saknad Ibland är poeter så skickliga att orden blir kliniska. Så är inte fallet med Tua Forsströms En kväll i oktober rodde jag ut över sjön. Det är dikter att förundras över. Det är dikter som öppnar sig småningom. Jag låter ett av motiven som upprepas i olika varianter sjunka in: diktjaget…
-
Christina Kjellsson: Solknepet
Mästerligt ur barnperspektiv Barndomsskildringen Solknepet är musikern och visartisten Christina Kjellssons romandebut. Har man lyssnat till Kjellssons visor, eller någon gång läst hennes blogg, Ordagrant, så vet man att man kan sätta förväntningarna högt var gång Kjellsson sätter något på pränt. Och av Solknepet blir man inte besviken. Romanen har fått sitt namn av ”solknepet”, som…
-
Jaana Erkkilä: Fanstackarn och Vinterparadis
Fantasifullt och Simbergskt Jaana Erkkiläs (född 1960) bok Fanstackarn och Vinterparadis är ett annorlunda verk. Enligt Erkkilä är den dels ”två poetiska berättelser i ord och bild”, dels en hedersbetygelse till bildkonstnären Hugo Simberg (1873–1917) och till naturskyddsarbetaren Veikko Salkio (1912–2006): ”Hommage à Hugo Simberg & Veikko Salkio”. Simberg var en av de mest betydande konstnärerna…
-
Sandro, förebilden
Sandro Key-Åberg blev för mig en god förebild som skrivpedagog. På mina skrivarkurser var han en flitig gäst, eftersom han ägde en unik förmåga att se det utvecklingsbara i amatörskrivarnas texter. Han såg också eleverna som sina medmänniskor och kunde gjuta mod i en osäker medelålders kvinnlig skrivare genom att kalla henne ”O, du mitt…
-
Iscensättare av dekadent njutningssamhälle om Sandro Key-Åbergs roman De goda människorna
Jag läste Sandro Key-Åbergs roman De goda människorna av en slump, för snart tio år sedan. Jag hittade den i ett bibliotek, som inte var mitt, så ja, jag stal den, men jag tyckte väl att det var en passande handling för en bok med en så självgod titel. Nu visade det sig att romanen…
-
Möten och resor med Sandro – strödda minnen från dagar med ”den gamle skalden”
På senvintern 1971 fick jag ett telefonsamtal från Rabén & Sjögrens bokförlag. Åke Löfgren, chef för skönlitterära avdelningen, talade om att förlaget antagit mitt manus. Diktsamlingen var planerad till våren 1972 men kontraktet skulle komma inom en snar framtid. – När du har fått det, läst igenom och skrivit under kan du höra av dig, så…
-
Hudflängare av samhällets makthavare
När jag som ung student kom till i Uppsala på 1960-talet var Sandro Key Åberg en tongivande poet. Jag läste hans dikter och såg hans nyskapande teaterföreställningar O. Scenprator (1964) och Härliga tid som randas (1968). Vid dessa föreställningar kunde man ta del av ett helt nytt scenspråk, en långt driven och mycket medveten lek…
-
Ur På sin höjd (1972)
Se dig om, min vän där vi sitter på våra mjuka och stoppade säten i vår gungande och lövade vagn, där penninggräs och prästkrage doftar instoppade bland det syrliga björkriset.
-
Fyra nya dikter
På håll skymtade jag den yttersta spetsen av ön Den låg som en fågelnäbb, helt perfekt, och det föreföll som om den när som helst kunde öppna sig för att dricka litet av sjön Men man måste ha orden Idag är jag långt ifrån min fader som en öbo långt ifrån sin ö…
-
Joey Tempest – om lyriken, musiken och knepet för att förbli evigt ung
Rolf Mangnus Joakim Larsson alias Joey Tempest i Europe, sitter bakåtlutad mitt emot mig i en kitschbrun soffa i centrala Helsingfors. 49-åringen ser ut att vara i god form och viftar bort lite hårtofsar från ögonen, medan jag slänger fram mikrofonen. Det är sista spelningen på en lång turné, men dammet på frontmannens panna lyser…